För mer än ett år sen nu, en vecka efter att Dylan egentligen var beräknad, så fotade duktiga Simeon de här bilderna på mig. Vi hade tänkt att göra det mycke tidigare egentligen, men det blev liksom bara aldrig av. Så en vecka in på övertid såg gjorde vi det till slut.
En vecka senare så kom äntligen Dylan, och efter det så har livet rullat på i ny rask takt och jag glömde faktiskt bort lite att vi hade fotat bilderna. Sen så har jag ju såklart tänkt på det nån gång ibland till och från, och när jag sprungit på Simeon så har vi ju pratat om att vi måste få dem.
Men vad jag inte visste var att mannen hade fått dem, fixat dem fina och skrivit ut två förstoringar och flera små som jag sen fick i julklapp i julas. Så nu hänger de här två i vårt vardamsrum.
Fint!
Åh så vackert!
SvaraRaderaFantastiska bilder!
SvaraRaderaVill förresten ge dig ett stort tack för min fina vinst som jag hämtade ut idag (blev lite försenat eftersom jag var bortrest). Så gulligt med en personlig hälsning och så fina saker. Tusen tack!
SvaraRaderaJättefina bilder!
SvaraRaderaVad lycklig du är som verkar så nätt trots att du t.o.m. var på övertid! Jag svullnade ju som en jag-vet-inte-vad... Det var tur att snön försvann när den gjorde förra våren för jag kunde inte ha några vinterskor till slut utan bara gympaskor. Och då var jag ändå beräknad till början av juni. :P
SvaraRaderaMakena: Tack!
SvaraRaderaAmanda: Tack och var så god! Du förtjänade det! ;-)
Kadri: Tack för det!
Ulrika: Ja svälla slapp jag tack och lov! Får se hur det går att vara gravid på högsommaren denna gång ;-)
fantastiska bilder, vilket fint minne att ha!
SvaraRaderaSå otroligt vackra bilder! Jag ska inte bli mamma förrän jag har långt hår. Därmed bastu.
SvaraRaderajättevackert Johanna!
SvaraRaderaKillmamman: Tack! Ja verkligen!
SvaraRaderaClara: haha! Fast det är ju inte så långt!? Typ axel kanske. Ser nog längre ut för att jag lutar huvudet lite framåt :-)
Esther: Åh tack! Bra fotograf!