söndag 28 februari 2010

Värmland tur och retur

Packade in familjen i bilen och åkte till svärföräldrarna i Värmland i helgen. Passade även på att presentera Dylan för sin gammelmormor och gammelmorfar som också bor här i Karlskoga. Och vår lilla sötnöt sov hela gripandes vägen hit! Nu ska vi snart bege oss hemåt, hoppas på ett liknande scenario då. Sen är mannens tio föräldradagar i samband med förlossningen slut, och den riktiga vardagen tar sin början. Ska bli spännande att se hur mycket man får gjort om dagarna ensam hemma med en bebis. Vi kommer att sakna mannen hemma, både jag och Dylan. Han är så fantastisk min man! Kan inte säga det nog. Och han har varit det genom hela graviditeten, och han var en klippa vid förlossningen! Men nu ska jag och Dylan få dagarna att fungera på egen hand. Spänningen är olidlig.

onsdag 24 februari 2010

Ritat med ritplattan



Håller som bäst på att lära mig använda mig av ritplattan nu. Så här kommer några smakprov. Gamla "dagens outfit bilder" som jag ritat av. Det går framåt!

tisdag 23 februari 2010

Det där med smeknamn

Jag har kommit på mig själv med att ge vår son mindre smickrande smeknamn. Sådana som jag måste försöka att droppa innan de: A) Sätter sig i min skalle. Och B) Hörs användas inför någon annan. Oftast kallar jag honom bara typ: "Mammas lilla älskling" eller "Min lilla gubbe". Kanske töntigt, men dock okey. Men vid enstaka tillfällen, eller okey det är ganska ofta, kommer jag däremot på mig själv med att kalla honom följande:

1. Min lilla grodprins - på grund av hans långa, smala, simtagssparkande ben.

2. Mammas lilla minigris - på grund av de små grymtljuden han gör när han är hungrig och lite frustrerat nafsar på sina händer.

3. Min lilla enchilada - på grund av den wrapliknande form han får när jag paketerar in honom i hans filt. Här blir det även ibland "Mammas lilla tortilla".

Och nu kanske detta inte är så farligt som jag tänker att det är. Jag menar, han är ju en liten bebis. Det kanske till och med är gulligt i andras ögon, vad vet jag. Men ändå, ohållbart i längden. Tänk den dagen jag kommer och hämtar honom i skolan och ropar efter "Mammas lilla minigris". Han lär ju få lite skit ifrån sina kompisar då.

måndag 22 februari 2010

Dagens dos Dylan

Min harmoniskt fridfulle son i min famn precis efter frukostamningen.

söndag 21 februari 2010

Hjärtepresent

Kom på att jag inte visat än, en sån här fick jag i kombinerad allahjärtansdags-present och mamma-present av mannen! En ritplatta! Glädje! Jag håller som bäst på att lär mig att använda den nu, så jag får väl lägga ut något smakprov snart. Det är jättekul att jobba på den för mig som älskar att rita och måla i vanliga fall. I love my man you know!

fredag 19 februari 2010

Dagens outfit - Dylan

Dylan i sin pandapyjamas, sportar även någon form av mohawk idag

He's such a poser! Hjälp!

Dylan gör en dagens

Tja, Dylan här. Tänkte bara ge er min första dagens lista. So, here we go...

Dag:
Åh vänta nu, den här kan jag. Jag kom ut i lördags, jag är sex dagar gammal idag. Låt mig räkna. Två, sju, tre, nio. Nej just det. Det kan jag ju inte än. Äh vi gissar. Fredag?
Frukost: Yep! Jag har nyss varit upp här och käkat den runt sexsnåret. Smakade lite som torsdagskvällens pizza?
Dagens Outfit: Än så länge? Just nu sportar jag blöja från Pampers och pandapyjamas jag fått av gammelfarmor.
Humör: Trött! Men sjukt nöjd ändå efter morgonens frukost måste jag säga.
Gjort: Hmm, bajsat lite. Käkat frukost, fått bajset bytt och nu ska jag faktiskt sova lite till.
Planer: Eventuellt bajsa lite mer. Sen kanske jag gråter lite också för att få lite gos och så käka! Man, jag älskar att käka!
Lunch: Kör nog en Dagens mjölk hos Mama's.
Läser: Läser? Hahaha! den var bra! Läser.
Bästa: Oh, den vet jag, den vet jag! Gosa, på pappas håriga bringa tills vi båda somnar!
Middag: Blir nog mjölk där med. I'm such a sucker for a good milk. Haha! Fattar ni sucker? Milk?
Barn: Öh, jag.
Väder: Ser kallt ut. Jag väljer att kalla det inomhusväder. Har dock även hört det refereras till som snöstorm.
Tänkvärda: Vad de där konstiga ljuden som kommer ur mammas mun när den rör på sig betyder. Ja menar, en så stor mängd ljud under en så stor del av hennes vakna timmar måste ju betyda nånting.
Kom-i-håg: Kissa på mamma, kissa på mamma, kissa på mamma.

Peace, out.

Gårdagens outfit - Dylan

Tja, Dylan här igen. Jag tänkte att vi kör en dagens outfit från igår också när vi ändå håller på. Bodyn var en julkapp ifrån moster Josefine. Har även en "I heart mum" men det hade blivit lite väl smörigt här på bloggen då kände jag, så vi sportar pappa idag. Och till den så körde jag på gråa velourbyxor. De var inte från Juicy i alla fall, vad kan de ha varit? Kappahl? Och till sist, vita ekologiska bomullsstrumpor ifrån Lindex. Ciao!

Angående kissattackerna

Mamma - Dylan, 2 - 0. Jag känner mig oslagbar! Ungefär som det kanadensiska OS-laget i damhockey. Men, högmod går ju före fall, så jag menar det på det allra ödmjukaste sättet. Typ så här. Jag äger! Moahahahaha!

By the way. Dylan - Pappa, 1 - 0. Ja, till Dylan alltså.

torsdag 18 februari 2010

Slår ett slag för den med

Passar på att slå ett slag för själva BH:n också, om nu någon skulle vara i samma fas av livet som mig själv med ammeriet och så vidare. Lindex egna amnings-BH, finns i vit och svart, lätt vadderad och supermjuk 179:-

En liten puss till Lindex

Jag kan nog inte med ord beskriva hur trevligt och vettigt jag blev bemött igår av en expedit på Lindex. Hon var helt otrolig! Ibland undrar jag, som själv jobbat i butik i många år, varför det ska vara så svårt för så många före detta branschkollegor att förstå hur otroligt viktigt god service är! Det är minst lika viktigt i många fall, vare sig man nu aktivt tänker på det eller ej, som själva varan man köper. Det styr dina steg i valet mellan de olika butikerna. För visst drar man sig för att gå tillbaka till en butik där man blev otrevligt bemött, och vise versa. Och expediten som hjälpte mig igår, oavsett om hon insåg det eller ej, made my day! Jag ringde faktiskt upp hennes chef idag och talade om för henne hur otroligt väl jag hade blivit bemött. Det roliga var att de hade haft personalmöte samma morgon och talat om vikten av att se det positiva, och alla hade blivit ombedda att dela en positiv händelse, varpå expediten som hjälpte mig hade nämnt händelsen. Så chefen kunde bara instämma, och tyckte det var jättekul att jag också ringt upp. Så tummen upp för Lindex! Eller åtminstonde deras butik i Gränby Centrum Uppsala!

Själva ärendet gällde en amnings-BH, ett plagg jag av naturliga skäl som nybliven mor aldrig tidigare nyttjat i hela mitt liv, och följdaktligen till stor del saknade kunskap om. Och nu får de eventuella killar som läser min blogg ursäkta, följande kommer med en stor portion tjejsnacksvarning. Jag gick nämligen och lade mig att sova igår som en storlek 70 A och vaknade igår morse som en storlek 75 C. Återigen, av naturliga skäl så hade jag då inte längre någon som helst lämplig BH längre i min ägo, så en i normala fall lite för stor bikini fick duga. Och som om inte det räckte så läckte jag som ett såll. Och jag överdriver inte. Jag snarare kanske underdriver. Så det var bara att packa in den lilla familjen i bilen och åka för att shoppa.

Så då kanske ni bättre förstår min totala lycka över att faktiskt få riktigt fin service i en normal svensk klädkedjebutik. Hon inte bara hämtade vad de hade, gav väldigt bra råd och tips angående själva BH-köpet och även andra bra saker att tänka på, hon lät mig amma i provhytten också! Nej inte lät mig, hon till och med föreslog idén. Och för en läckande mamma var det himmelriket. Sen gick hon och larmade av den ena BH:n så jag kunde byta om direkt och lägga ner den fuktiga bikinin i väska. Förstår ni att jag blev lite kär?

Så, man läser ofta gnäll om ditten och datten när det gäller dålig service i butik, ofta totalt befogat för den suger i allmänhet skulle jag säga. Men dessto viktigare då att också uppmuntra de som faktiskt gör sitt jobb! Så dagens ros till Christina på Lindex!

onsdag 17 februari 2010

Stora avföringsdagen

Jag vill börja med att utfärda en varning för att följande inlägg kan innehålla en hel del kiss och bajs, och tillika, en hel del nybliven mammas banala fascination över det samma.

Igår var en stor dag här hemma i den nya lilla familjen. Jag var till och med tvungen att twittra följande: "Kan som stolt mor meddela att vår son har bajsat sitt första ordentliga mjölkbajs idag! Stor lycka!" för han var så duktig! Hade pratat med barnmorskan som ringer ifrån "BB-på väg" i måndags, och hon tyckte allt lät som att det funkade så fint att hon sa att vi inte behövde höras igen förens återbesöket nu på torsdag, förutom om det inte hade kommit något bajs under måndagen eller tisdag då. Och måndagen gick tämligen bajsfri förbi. Så när hon ringde igen på tisdag morgon så sa jag att jag tyckte att hon nog kunde komma ändå, och bara kolla så att allt verkar okey, och att jag ammar bra och så. Amningen hade ju verkat gå bra, men kommer det inget bajs så gör det ju inte. Så vi bestämde att hon skulle titta in runt lunch på tisdagen. Men tror ni inte att vår fantastiska unge, just som jag sitter och visar den för övrigt fantastiskt trevliga barnmorskan hur jag ammar, lägger an och gör en stor fin mjölkbabba! Han är ju bara för underbar! Och jag är fullt medveten om att jag just nu gläds över bajs.

Och så till kisset. Jag blev utsatt för min första "nu-tänker-jag-kissa-rakt-på-dig-attack" när jag var upp och bytte hans blöja i natt. Jag hade just lösgjort honom från den gamla smutsiga, böjde mig ner för att ta upp en ny under skötbordet och hann precis veja för en lång spontan stråle. Kände mig som värsta ninja-mamman när jag på matrix-vis precis duckade strålen. Och jag kan inte sticka under stol med att jag faktiskt också hade övat på det tänkbara scenariot i mitt huvud. Och jag lyckas, han missade mig. Och han missade badrumsmattan. Han träffade istället passande nog den lilla fria ytan plastmatta på badrumsgolvet. Så vad ska jag säga. Mamma - Dylan, 1 - 0.

tisdag 16 februari 2010

Och här sitter jag nu

Känner redan att jag kommer att bli en fena på att blogga med en hand. Twittra och Facebooka går fint, Photoshop är lite svårare, men jag lär mig. Vill bara passa på att tacka igen för alla fina hälsningar och gratulationer! De värmer så! Livet är ganska så omtumlande just nu. Milt sagt! Familj, släktingar och vänner, mat, blommor och presenter, samtliga av dessa komponenter i riklig mängd fyller vår lägenhet just nu. Samtidigt som dygnet har fått en helt ny indelning, och en ny vardag sakta men säkert börjar stabilisera sig. Och en sak ska jag säga, vår son är ett helt perfekt första barn! Så snäll, lugn och tålmodig! Klart han kan grina om han vill, men sällan utan orsak. Varken läkare som sticker med nålar, klämmer och drar eller mammas bökande med blöjan får honom att tappa tålamodet. Som grinigast är han vid den nattliga "mitt-i-natten-amningen" när han egentligen vill sova, men vem skulle inte vara det. Så jag är så tacksam! Och även dessto mer jag tänker på förlossningen, allt runt den och att han mår helt bra, så blir jag bara så tacksam. Och så har jag världens finaste man. Bara en sån sak liksom! Så tack återigen för era gratulationer. Nu känns det riktigt skönt att få vara hemma igen och se hur livet post-bebis börjar att ta sin form!

måndag 15 februari 2010

Tillbaka till verkligheten

Hej allihopa! Får jag presentera vår lilla prins! Välkommen till världen Dylan! Född 10-02-13 kl 23:08, 3450g tung och 51cm lång. Och nu är vi tillbaka i verkligheten igen. Hela familjen! Vilken helg det har varit! Här kommer en kort sammanfattning av förlossningen.

Jag skulle ju in på övergångskontroll i fredags, den 12:e februari eftersom jag hade gått 42 fulla graviditetsveckor, men då hade faktiskt värkarna redan satt igång så smått under torsdagen, och blivit mer och mer jämna. Så när vi kom in till sjukhuset runt ett på fredagen så fick vi beskedet att vi inte behövde åka hem igen, utan blev inskrivna nere på förlossningen istället.

Väl där nere så blev jag kopplad till en CTG som då mätte bebisens hjärtljud och mina sammandragningar som blev kraftigare och kraftigare. Så när jag sedan undersöktes av barnmorskan där nere så gjorde man bedömningen att sätta igång mig, även om det hade startat lite av sig själv. Det gjorde man eftersom jag hade lite dåligt med fostervatten kvar, och ultraljudsmätningarna bedömde att han eventuellt var lite liten för sina 42 veckor. Så vid fyra på fredagseftermiddagen så fick jag hormon som skulle verka ett dygn för att mogna på livmodern. Dock hann jag inte öppna mig så mycke till midnatt att de ville att jag skulle föda då, utan de tyckte att det var bättre om jag vilade och så startade vi om det morgonen efter. Så jag fick en liten cocktail tabletter, jag som avskyr att mickla med sånt, för att stilla verkarna, låta mig sova och lindra smärtan.

Så på lördag var det dags igen. Vi fick sovmorgon och nån gång efter lunch så började sammandragningarna att ta fart igen, sakta men säkert. Så nu väntade vi bara in att jag skulle öppna mig fyra centimeter för att då börja ge mig värkstimulerande dropp, och på så vis börja själva förlossningen. Så vid åtta på lördagskvällen mätte de igen och då var jag öppen fyra centimeter och då satte de droppet. De sa att jag skulle förbereda mig på att det gott kunde ta ett bra tag nu, men efter tre timmar med värkar och trettio minuters krystvärkar så var vår lilla Dylan ute! Det var tydligen väldigt bra jobbat av mig sa det, och vad vet jag, men säger barnmorskorna så så skriver jag ju gärna det. Men helt ärligt så gick det faktiskt väldigt bra måste jag säga! Och personalen var fantastisk! All cred till dem!

Och nu ligger världens mysigaste lilla kille och sover på pappas bröst bakom mig på sängen! Och jag är en lycklig mor! Tusen tack för alla fina kommentarer, ska försöka läsa igenom dem alla nu under dagen. Har inte ens vågat logga in på Facebook än, mannen hade över tvåhundra händelser där, och jag har hört att mitt ser likadant ut. Men det är så skönt att vara hemma igen nu! Åter igen, tack för alla kommentarer och hälsningar! Jag är en stolt mor med världens finaste bloggläsare! Världens finaste man! Och framför allt, världens finaste lilla son!

fredag 12 februari 2010

Pausbild

torsdag 11 februari 2010

Update IV

Torsdag den 11:e februari. Ingen bebis än. Men visst händer det saker hela tiden nu. Men än så länge så är jag hemma och känner lugnet. Första övergångskontrollen imorgon. Ska bli spännande att se vad de har att säga. Och ja, spänning var ordet. Det är vad jag känner nu. Spänning.

onsdag 10 februari 2010

Eftermiddagssol

Solen har lyst här nästan hela dagen. Och utanför fönstret så hörs fågelkvitter. Utanför samma fönster ligger även snön tung över tak och träd, och kalendern säger att det fortfarande är februari. Men efter månader av mörker så minns man plötsligt. Vår.

Update III

Ja eftersom bebisen inte behagade komma ut på de två och en halv timma jag gav den att komma ut på innan klockan ett så har jag i alla fall besökt min barnmorska idag en sista gång. Men det var faktiskt en riktigt trevlig upplevelse. Hon sa att jag var "en på hundra" som hon sett vara så pigg under hela graviditeten, och "en på tusen" av de som fått gå över som fortfarande hade humöret och energin på topp. Så det var ju trevligt! Det är ju inte så att man går runt och tror själv att man är ovanligt pigg eller har ovanligt bra humör. Men tydligen. Eller ni får väl fråga min man vad han tycker. Han träffar mig ju i och för sig något oftare än barnmorskan. Men ja. Jag måste ändå säga att jag känner mig otroligt välsignad som har fått må så bra genom graviditeten. Även om jag mådde illa som en gnu i somras, men man glömmer så fort.
Nu återstår det bara att hoppas att förlossningen också ska gå bra, och framför allt att bebisen ska få vara frisk, pigg och må bra. Men den hade jättefina hjärtljud fortsatt, hade verkligen sjunkit och fixerat sig och var rörlig och pigg. Så jag säger som jag sa till barnmorskan innan jag lämnade mottagningsrummet: "Nu kör vi!"

Onsdag idag

Ny dag, ny långpromenad! Sen barnmorskan klockan ett. Vill helst verkligen inte behöva ett besök till där, så det kan väl sätta igång nu. Eller i alla fall innan övergångsbesöket på fredag. Kanske blir ett "Alla-hjärtans-dags-barn" trots allt.

tisdag 9 februari 2010

Hurtiga bullar och bullar i ugn

Nu tänkte jag ta en sån där beryktad och hurtig "sätta-igång-förlossningen-långpromenad". Jag tänkte att om jag agerar föredömligt och går ut och är en hurtbulle nu så kanske bullen i ugnen är hurtigt och kommer ut. Ska bara ladda med en bit kladdkaka först. Man vill ju inte förlora för många kalorier i processen. De är ju både kostsamma och tidsödande att samla på sig. Host, host. Nåja. Nu går vi ut och går, magen och jag.

JO har pysslat

I väntan på bebis så har jag i alla fall hunnit ta itu med en del små projekt som jag haft stående i väntan på uppmärksamhet. Jag har...

Slipat, målat och bytt handtag på den här gamla byrån.

Så att den istället ser ut så här och nu tjänar som TV-bänk åt våran koloss till TV så länge.

Jag har ju också som jag redan visat även stoppat klart fåtöljen som nu bara väntar på att kläs.

Och jag har målat om vår öppna spis, som skymtar i bakgrunden på den här bilden, ifrån valnötsbrun som inte gick så bra ihop med vår ekparkett, till vit. Runtomarrangemanget är dock inte klart, så det får ni tänka bort. Så länge.

Så nu tycker jag att bebisen kan ta och komma!

måndag 8 februari 2010

Update II

Idag är det måndag. Bebisen gosar fortfarande runt inne i magen. För tillfället har den hicka och verkar inte bry sig ett dugg om att den var beräknad för tio dagar sen. Men det gör den helt rätt i. Den kommer när den kommer. Den kanske är sentimental som sin mamma när det kommer till att flytta eller bryta upp. Sin mamma som måste gå runt i det utstädade huset, lägenheten eller rummet minst tre gånger och insupa känslan innan hon kan stänga dörren bakom sig och gå vidare. Så det kanske är det den gör nu. Och medans den gör det så låg mamman ändå i badet med tända ljus och lyssnade på musik, så hon ska inte klaga hon heller. Hon ska däremot gå och slå på en kanna varmvatten, ta sig en kopp te och en kanelbulle. Det är vad hon ska göra.

fredag 5 februari 2010

Uppdaterad update

Kan ju säga att så här ser planen ut. Beräknad nedkomst var den 29:e januari. Det har vi ju som bekant passerat. Så nu är nästa hålldatum onsdag den 10:e februari. Har den inte behagat att titta ut tills dess (åh tittat ut, om det ändå vore så enkelt!) så ska jag på övergångskontroll fredag den 12:e februari. Förutsatt att jag mår bra hela tiden såklart. Annars blir det ju tidigare. Men allt såg jättefint ut vid sista barnmorskebesöket i onsdags, så vi avvaktar. Och jag måste faktiskt erkänna, att så när som på alla: "Har-ni-fått-någon-bebis-än-sms" så känner jag faktiskt lugnet. Den kommer nog snart, och i rätt tid. Jag ska försöka hålla er uppdaterade. Men som sagt vad, det är inte säkert att jag hinner blogga precis, men håll koll på Twitter-spalten i fall jag kanske hinner få iväg något litet meddelande dit. Vi hörs!

Update I

Bebisen fortfarande i magen. Mamman ganska trött idag. Men om vi alla ropar på tre så kanske den fattar vinken. Är ni med nu? Ett, två, tre... Kom ut nu!!!

torsdag 4 februari 2010

En sån dag

Tror jag tar en relativt datorfri dag idag, och passar på att få lite gjort här hemma. När jag ändå kan. Ha en fin dag på er!

onsdag 3 februari 2010

Ny dagens, gamla dagens

Byter tillbaka till gamla "Dagens-listan" lite. Dagens...

Dag: Onsdag, är jag ganska säker på. Fast det flyter ihop betydligt mer när man går hemma.
Frukost: Tillsammans med mannen! Hur hög mysfaktor är det inte på det! Innehåll: Två rostade mackor med ost, kalkon och gurka. Ett stort glas O'boy och en banan.
Dagens Outfit: Faktiskt inte myskläder! Vit lång organisk t-shirt i bomull med mörkblå text på, jeansleggins, ett plagg som jag för övrigt är så otroligt galet trött på! Vill ha vanliga jeans! Och beige sjalkofta.
Humör: Lite trött, glad och förnöjd på något vis.
Gjort: Gick upp med mannen i morse, åt frukost och vinkade av honom. Gick ner i källaren och släpade upp en byrå som jag ska måla, plus vår barnvagn för iordningställande. Gick till barnmorskan och sen hem till mamma som var ledig idag och lunchade och tog en fika på det.
Planer: Eventuellt ett Plantagen-besök under eftermiddagen med mor.
Lunch: Köttfärssoppa med ostmackor.
Läser: "Baby wise" amningsteorier, sovrutiner och så vidare för bebisar. Riktigt bra faktiskt, saklig utan korvstoppning!
Bästa: Att allt såg fint ut hos barnmorskan.
Middag: Kanske mannens tur idag?
Barn: När som helst!
Väder: Mulet och lite blåsigt med tidvis snöfall. Snön ligger fortfarande kvar i tjocka lager.
Tänkvärda: Vikten av att lägga barnet vaket i sin säng, så att den vänjer sig vid att somna själv och inte blir beroende av att vyssjas, ammas och bäras till sömn. Skall snart testas i praktiken.
Kom-i-håg: Kvittoredovisningen från nyår ska lämnas in.

tisdag 2 februari 2010

Bookbook

Nu har jag ingen bärbar dator, utan en stationär. Men skulle jag ha haft det så hade jag inte nöjt mig med att bära runt på den i något annat än det här. För det är lätt, utan tvekan det snyggaste datorfodral jag någonsin sett! Kostar $79.99 och finns att köpa hos Twelve South.

Fåtöljen del 6

Minns ni monsterfåtöljen Berra? Nu är den omstoppad och klar! Ja, den är ju inte klädd än, men stoppningsarbetet är klart! Så nu är det bara att välja och sen köpa tyg!

Och när det kommer till tyg så är jag bra sugen på Josef Franks Teheran. Men vi får se. Själva omklädnaden får bli ett senare projekt i vår. Ett så kallat "post-bebis projekt".

Apropå datum

Dagar hit och dagar dit. När det kommer till det här barnafödandet så försöker jag att inte låsa upp mig vid datum allt för mycke. Jag vet liksom bara att nu kan den komma när som helst nu. Och om jag får säga vad jag tror, så tror jag egentligen mer på det första datumet jag fick av barnmorskan. Det var den 5:e februari. Själv hade jag beräknat det till den 4:e efter konstens alla regler. Men när vi sen var på ultraljudet så ville den sköterskan flytta fram mig en vecka till den 29:e januari. Nu har det passerat. Så vi får se. Säg att det egentligen är den 5:e och jag går över fjorton dagar som man kan göra, då är det ju plötsligt den 21:a februari! Så här är inte läge att börja bli otålig. Än.

Magbilder

Vår kompis Simeon var här i helgen och fotade lite magbilder, och det var jättekul! Har inte sett dem än, men jag lät honom knäppa upp de två sista bilderna i min polaroidkamera också, bara för skojs skull.

En hatt på min skatt.

Company!

Mamma ringde precis och meddelade att hon lagar lunch och kommer bort till mig så lunchar vi och fikar ihop. Myspys!

Thank you for the music!

Jag blev så glad igår över att äntligen ha mitt eget Spotify-konto, så jag gjorde er tre spellistor med tio låtar i varje, inspirerade av titeln på förra inlägget. Så tack mannen som inte bara delat sitt Spotify-konto med mig tålmodigt, utan även skaffat mig detta egna! Så håll till godo. Typ everyday, party och soft. Eller...

Kärlek
Glädje
Frid

måndag 1 februari 2010

Still round!

Ja än så länge så sitter magen där den sitter. Dock lätt bortvillad idag av lodräta linjer. Ser lite ut som en Stig Lindberg kopp.