onsdag 25 december 2013

Tänk på Jesus i Jul. En skrikig liten bebis med nybajsad blöja

Nu är det Jul! I koja och i slott. En högtid som oavsett hur vi firar den idag, faktiskt främst firas till minne av Kristi födelse. Absolut sammanvävd av flera traditioner, men det var som det den fick sitt kulturellt breda genomslag i vår del av världen. Det hände sig på den tiden, och så vidare. Förhoppningsvis så har alla i alla fall hört talas om det någon gång.

Gud föddes som människa. En liten bebis, för det är vad man brukar vara när man är nyfödd. Ni vet, den där lilla som kommer ut på slutet av en förlossning. Jesus föddes inte som en nybadad ettåring med rosiga kinder som fått håret fönat och lagt på spolar, om ni trodde det. Snarare som en liten, slemmig, blodig och grodformad skrikmaskin. Tada! Jesus is in da house liksom! 

Min man och jag har tre små barn, varav en fortfarande är bebis. Så ja, jag har en hel del first hand information om bebisar, tro mig. Till att börja med, bebisar är varken speciellt stilla av sig eller fromma, förutom när de sover. Och definitivt inte som man tänker sig att en Gud är. Far from! Och om de nu inte glömde att nämna i bibeltexterna att Jesus var ett extremt ovanligt barn så får vi anta att han faktiskt var som bebisar är mest. Bebisar skriker, kära nån vad de kan skrika! Och så bajsar de också, mitt bland folk, i någons famn utan att skämmas de minsta. Inte tar de hand om kalaset de ställt till med själva heller. Dessutom vägrar de titt som tätt att sova också när de bör. Och oftast när det passar som sämst. Dem är inte så slätstrukna av sig, och ganska så oglamorösa helt enkelt. 

Så om Gud när han skulle rädda världen valde att komma som en liten människa med allt vad det innebär, ja vad säger det då om honom? Jag menar, jag tror inte att Jesus bebisbajs luktade Chanel no 5 direkt, eller att han bytte sina egna stinkande tygblöjor. Det kanske känns konstigt att tänka sig Jesus på det här viset, men faktum är att det säger en hel del om Gud. Att han kanske inte är så avlägsen som vi ibland vill få honom till. Så utomvärdslig och ogreppbar. Utan att han är mer verklig, mer greppbar och mer levande än vad vi kan föreställa oss. Han valde att göra sig väldigt verklig. Han föddes som vi, med smärta och väldigt fysiskt. Han dök inte bara upp "poff" som färdig trettioårig ur en buske. Han valde att möta oss så som vi är, med allt vad det är. Han ville komma nära oss. Så han föddes rakt in i mänsklighetens armar, bokstavligen. Han är ingen polerad ouppnåeligt ikon, inget ont om ikoner, men han är verklig. Inte en slätstruken retuscherad gestalt. Ruff i kanterna och verklig. 

Sedan är han saker som vi inte kan greppa den fulla innebörden av också, så som helig, rättfärdig och allsmäktige. Egenskaper som gör att han faktiskt är Gud. Men Gud ville vara tillgänglig för oss. Därför blev han människa. Han kan relatera till oss, och vi kan relatera till honom. Han gled inte direkt runt med ett pokeransikte på en Segway när han var på jorden och gjorde korstecken heller. Och det står en hel del om hans känsloliv i Bibeln. Han var glad, han skrattade, säkert bullrigt och högt, det skulle inte förvåna mig. Han sörjde och grät, han blev rasande och gjorde en piska av rep och drev ut försäljarna ur templet med den, välte deras bord och vrålade med största sannolikhet så att blodkärlen på halsen höll på att spricka. Jag menar, så arg blir inte ens jag på min värsta PMS dag! Jag har aldrig jagat någon med en piska jag gjort av rep i stundens hetta liksom, inte vad jag kan minnas i alla fall. Han blev människa. Han vet vad det innebär att vara människa med allt som ingår. Så sätt honom inte på en ouppnåeligt piedestal. Han klev själv ner från den, av en enda orsak. Han älskar dig och vill vara nära dig.

onsdag 11 december 2013

Husfix - Platsbyggda fönsterbrädor

I förrgår så gjorde jag äntligen slag i saken och byggde in fönsterbrädor i två av våra fönster här hemma! Jag ville ha en mer rustik känsla än vad de utanpåliggande ger. Som ni ser på bilden så är våra fönster väldigt grunda, och jag valde en tjocklek på brädan som matchade djupet på den lilla nischen som faktiskt finns, så att hela fönstret skulle kunna användas och bli i jämnhöjd. Krångligt förklarat? Se några bilder ner annars! Man måste också tänka på elementen så att man inte förstör effekten av att de stoppar den kalla luften från fönstret. Mina fönsterbrädor var 12 cm djupa, 5 cm av de hamnade i den innanförliggande delen och 7 cm fria i luften, så de slutar ganska precis i kant med elementet och släpper förbi varmluften. Här är hur jag byggde dem!

 Träslaget blev Sibirisk lärk, inte för att det låter tjusigt, utan bara för att det var den enda plankan med rätt tjocklek de hade på brädgården som också var tillräckligt bred. Jag ville ha 30 mm tjock och minst 120 mm bred, denna var 28 x 120 mm så det funkade super, jag behövde inte ens justera bredden! Jag började sen med att mäta upp fönstrets innermått på längden och la sedan till 5 cm på varje sida för att brädan i framkant skulle gå lite utanför fönstret, sen kapade jag upp den i lagoma längder. Mina blev 126,5 cm. Sen ritade jag ut fönstrets innermått och de rundade hörnen jag ville ha. Jag brukar använda en liten skål som mall för rundningen. Det är viktigt att göra brädan någon millimeter mindre än själva fönsternischen, eftersom trä är ett levande material som kan svälla när det är varmt. Skillnaden som blir fogar man igen sen med en rörlig mjukfog.

Sen sågade jag ut formen med en sticksåg och ägnade en god stund åt att slipa brädorna fina med slipmaskinen. Både rundningarna och ytan.

När det var dags att montera brädorna så la jag en sträng trälim under för att det ska sitta fast bättre och inte röra sig sen när de är monterade.

Efter det så förborrade jag och skruvade sen fast brädan med försänkta träskruvar, typ trallskruv, som går ner i brädan så att infästningen ska bli osynlig sen. 

 Monterat! Jag använde sex skruvar per bräda. Här kanske ni ser vad jag menade med att jag ville att brädan skulle vara lika tjock som fönsterkarmen, för att kunna nyttja hela fönstrets djup. Sen var det dags att foga och måla!

Jag började med att grundmålade fönsterbrädorna med v-slip från Alcro, men vilken snickerigrund som helst för inomhusbruk borde duga! När grundfärgen hade torkat så fogade jag igen glipan mellan brädan och fönstret, samt skruvhålen med en övermålningsbar akrylfog. 

Till sist så målade jag över fogen och grundfärgen med en vattenbaserad vit lackfärg från Beckers i två lager. Sen var det klart! Bra mycket trevligare än innan. Det var inte så svårt heller, och väldigt snyggt!

onsdag 6 november 2013

Om Gud vore placebo.

Genom sociala medier får vi ju en inblick i andra människors liv. Många fler än vad vi brukade ha inblick i innan. Det ger ju mycket inspiration och det är trevligt att få se hur smarta, duktiga och kluriga människor det finns. Men man kan ju även få en inblick i en persons liv när de har de svårare. Vid uppbrott i relationer, sjukdom hos sig själv eller närstående, dödsfall eller andra livskriser. Som troende kristen, vilket jag har varit mer eller mindre hela mitt liv, så har jag någon slags inbyggd reflex att direkt be, eller att inom mig eller hörbart ropa på Gud i svåra situationer. Alltid. Jag kastar mig på Gud direkt, som ett litet barn på sin förälder när de gjort sig illa eller blivit skrämda. Även när mitt sinne är tungt, man känner sig svårmodig och deprimerad. När man tappar orken eller gnistan i livet. Fast då mer med suckar, kanske bara viskar hans namn. När tårarna rinner utan ord. Alltid hos Gud.

Och den här inblicken i andra människors liv har öppnat ögonen på mig och fått mig att känna mig på gränsen till bortskämd som får ha det så. För även om du tror att det jag tror på inte är sant, att Gud är den mänskliga hjärnans påfund, så skänker ju dessa nödrop till Gud mig tröst. Verklig tröst. Allt känns bättre. Nu tror ju jag att det är för att Gud är verklig, älskar mig och kan hela revorna i en människas själ likt ingen annan. Men om det nu inte var så, att Gud inte gjorde något alls, för att han faktiskt inte finns, ja likväl känns det ju ändå bättre. Så placeboeffekten for the win eller något.

Men det har fått mig att tänka. Det här livet jag lever som kristen, så många gånger ifrågasatt av min omgivning, om det nu skulle bygga på något som inte var verkligt, en Gud som inte finns, vad har jag då förlorat på det och vad har jag vunnit? Jag har valt bort att dricka mig full på grund av min tro. Jag har valt bort obundna kärleksrelationer och sex utanför äktenskapet på grund av min tro. I princip det. Och så har jag valt att inte svära och inte heller röka. Inget jag faktiskt känner att jag lider av att ha varit utan, oavsett om jag nu skulle ha gjort de valen på grund av en Gud som inte finns.

Men vad har jag vunnit då? Om vi fortfarande utgår ifrån att Gud inte finns. Om han finns så är ju tron på livet efter döden kanske den största vinsten, men om vi bortser från de aspekterna. Det första jag tänker på är tryggheten. Att tron på att någon finns där, alltid, gör att jag aldrig känner mig ensam och utlämnad ens i de svåraste situationer. Det ger mig en inre styrka, ett mod om man så vill som jag är väldigt tacksam för, och med största säkerhet inte hade besuttit utan min gudstro. Jag hade nog haft mycket problem med rädsla i mitt liv då, jag är lagd åt det grubblande hållet som kan se exakt alla tänkbara hemska scenarion en situation kan innebära inom mig vid blotta tanken på situationen. Nu väljer jag oftast bort att göra det och tackar istället Gud för att mitt liv ligger i hans händer, oavsett om jag förstår allt som händer omkring mig eller ej så litar jag på honom. Att han vet vad han gör. Att han är med mig och hjälper mig igenom de svårigheter man faktiskt möter i livet. Och jag slipper oron som tankarna på allt hemskt för med sig, och kan njuta mer av livet istället och lägga min energi på att leva istället för att slösa bort den på att oroa mig.

Det andra jag tänker på är friden. Lugnet en bön kan ge själen mitt i en känslomässig storm. Fast taket blåser av, väggarna faller ut så kan jag känna mig trygg. Jag känner inte att jag tappar fotfästet. Man kan falla, absolut, bli liggandes och känna sig maktlös, men känner jag efter med tårna så har jag alltid fast mark under fötterna och kan resa mig igen. Går jag igenom svårigheter så får de inte så mycket utrymme att gnaga i mig, jag grubblar inte så mycket och spenderar inte mina nätter sömnlös med tankar. Jag skulle kunna göra det, lätt, men låter mig inte. Jag ber och talar ut mina problem inför Gud istället. Oftast är ändå situationerna bortom vår egen förmåga eller makt att lösa, det är därför de plågar oss. Så jag ber honom om hjälp i det svåra, och om frid i sinnet. Och oavsett om min hjärna lurar mig eller inte så får jag den alltid. Friden. Och det är den bästa känslan! Frid mitt i storm. Styrka när man är svag och hopp när det känns hopplöst.

Så jag sammanfattar väl vad jag vill ha sagt med Martin Luthers ord, att: "Även om världen har rätt och Kristus fel, så väljer jag hellre Kristus." Det enda man har att förlora är anseendet från de människor som anser det dumt att tro på något som inte är en fast synlig och logisk struktur. Men tror man att livet är fast, strukturerat, greppbart och logiskt, ja då skulle jag säga att man inte vet så mycket om livet ändå.

fredag 20 september 2013

Utlovad renoveringssammanfattning från tidsoptimisten

Förra helgen utlovade jag på Instagram en liten renoveringssammanfattning, men sen kom livet emellan. Är trött på att säga så, men så är det. Och nej, jag har inte lyckats att matcha min ambitionsnivå riktigt med min faktiskt tidstillgång än. Småbarnstider hej hej, småbarnstider! Dessutom är jag ju i grund och botten en, som det nu verkar på senare år, obotlig tidsoptimist. Något jag både avskyr och uppskattar med mig själv. För jag vågar satsa på att jag hinner, och kör på! Och oftast leder det till att jag får väldigt mycket gjort, om än inte allt jag trodde jag skulle hinna. Men jämförelsevis så verkar det leda till att jag hinner med väldigt mycket, för det är ständigt den reaktionen jag får av andra "Hur hinner du så mycket!?" Och egentligen vill jag svara, men vadå, jag hann ju inte ens med hälften av det jag trodde jag skulle hinna!? Men istället svarar jag oftast, ja jag vet inte.
Men den uppenbara baksidan av min tidsoptimism är ju att jag ofta, om inte alltid, är sen till utsatta tider. Deadline brukar jag dock kunna hålla, när det kommer till något jag ska göra eller producera, men ska jag vara någonstans med barnen, exempelvis på BVC en viss tid, ja då är jag alltid där minst fem minuter för sent med andan i halsen. Tråkigt! Och det avskyr jag verkligen, men jag får lägga hela min kraft bakom att vara någonstans i tid, och det orkar man bara max någon gång nu och då. I alla fall om jag ska vara själv någonstans, men nästan aldrig om jag ska vara med barnen någonstans.
Nåja, det hade ju kanske inte så jättemycket med renoveringsinlägget att göra. Men det kommer! Om vi säger såhär. Jag har ju före-bilderna, och själva renoveringen är ju gjord, så det som återstår är att piffa lite, fota, fixa bilderna och lägga upp dem med lite text. När jag får till det vet jag inte riktigt, men jag ser fram emot att göra det i alla fall! Så mycket kan jag lova!

söndag 1 september 2013

Fire side thoughts


Sitter och stirrar in i elden och låter tankarna vandra. Förundras, men inte förvånas bland annat av de som avföljer direkt man skriver att man är med i en kyrka. Är jag plötsligt en annan person då? Jag skäms inte för min församlingstillhörighet. Kommer aldrig att hymla med vem jag är. Jag är stolt över kyrkan jag är med i. Säga vad man vill, men den hjälper hundratals hemlösa, ensamma, svårt sjuka och utsatta människor varje vecka. Och nästan alla som hjälper till med det gör det helt oavlönade, och gör det enbart av kärlek till sina medmänniskor. Vart mer än i en kyrka hittat du i detta land en samling på ett par tusen människor på samma ställe som gör så? Sen finns det såklart svåra frågor, men jag är så trött på att folk väljer att se enbart dem istället för allt gott som faktiskt sker. Det är lätt att va populär i Sverige idag, det är bara att vara extremt politiskt korrekt och ateist. Men jag är inte ute efter att va populär, jag är ute efter att va sann mot mig själv och det jag tror på.

tisdag 27 augusti 2013

Chalk paint by Annie Sloan - En liten recension



Här kommer en liten recension efter att ha testat Chalk paint till ett projekt nu. För fullständigt tillvägagångssätt läs antingen på engelska på deras egen hemsida eller på svenska hos Storegården country living som säljer deras produkter över nätet i Sverige.

Jag köpte en fullstor burk Paris grey till mitt soffbordsprojekt och den ser nästan oanvänd ut efter att bordet är klart, så det första jag kan säga om färgen är att den är väldigt dryg! Sedan torkar den snabbt också, som utlovat. Helt torr på ca 30 minuter. Täcker bra gör den också. Vill man ha heltäckande är det bäst att måla ett lager och sedan ett tunt lager till när det första torkat istället för att blaska på, den torkar ändå så fort emellan. Luktar inte mycket alls heller, knappt något när den torkar. Och fäster bra! Inte mycket rinningar och droppar. Färgen passar nog bäst om man jobbar på ett lite rustikt objekt skulle jag tro, men jag ska testa den på lite slätare finare ytor också. De säger att det inte blir penselränder efter den, men det tycker jag att det blir, om än inte mycket. Men färgen ska egentligen jobbas på lite sicksack eller kors och tvärs, jag målade med raka fina penseldrag, så det kan vara det.

Men vanlig färg blir hur som helst mycket mer randiga än denna, och rinner mycket mer! När färgen torkar blir den alldeles matt, som kalk och ljusnar något. Detta mörknar dock tillbaka när man vaxar på den, men det mörknar inte mer än färgens nyans som blöt tycker jag. Vaxet blir också matt när det torkat, men kan poleras till glans, det gjorde jag på bordsskivan. Över lag så gillade jag verkligen att jobba med färgen! En liter kostade 299:- vilket jag inte alls tycker är farligt eftersom den är så pass dryg och man sparar arbetstimmar på den. En provburk på 100 ml kostar 79:- och det är de mindre burkarna man ser på bilden. Vaxet till sist ligger på 135:- för en burk. Så till sist kan jag väl säga att till det här projektet var den färgerna verkligen toppen! Och det ska bli spännande att testa dem på annat också. För det här var verkligen inte sista gången jag målade något med Chalk paint!

Möbelfix - Soffbord

Det har varit en hel del möbelfixande den senaste tiden! Vi har just satt in kakelugn och det har ställt till med en hel ommöbleringskarusell i huset! Vi har fram tills nyligen haft vår TV stående på en skorstensfri spriteldad liten spis. Den behövdes ju inte längre när vi nu satte i en riktig, så den sålde jag på blocket och köpte ett nytt, fast gammalt sideboard genom samma site och gjorde om. Kanske bloggar det sen också, allt finns på Instagram.

Nåväl, soffbordet som jag gjorde av lastpallar när vi bodde i lägenheten kändes som om det också behövde bytas. Barnen har ju blivit större, och Dylan har dille på att pilla in saker överallt, så även i springorna på det soffbordet. Dessutom låg det alltid packat med leksaker, vällingflaskor och drickamuggar under det, eftersom det var så lågt. Så jag fick rulla det åt sidan och städa och rensa hundra gånger i veckan. Tills jag fick nog, och sålde det. Vi ville ha något som kom upp lite från golvet och var stadigt, och då hittade jag det här bordet i indo-stil, också på Blocket. Man kan tro att jag driver siten. Men jag gillade det rustika i träet, och modellen, men inte färgen. Trämönstret var vackert, men alldeles för gulbrunt för mig, och för vårt vardagsrum. Så jag gjorde om det, och behöll vissa element av det förra bordet. Jag började klockan 8:00 ungefär i lördags och det var helt klar och torkat runt 14:30 samma dag, och då gjorde jag ändå annat emellan! Så eftersom färgen jag använde, Chalk paint har så kort torktid, så gick det verkligen undan trots att jag hade två olika lager på bordsskivan! Här kommer en liten beskrivning av hur jag gick tillväga!

Soffbordet som det såg ut när jag köpte det, förmodligen behandlat med ett nu ganska nedslitet vax eller olja. Svårt att måla över eftersom färg inte fäster så bra på sånt utan mycket underjobb, så jag testade som sagt vad något som heter Chalk Paint från Annie Sloan på det. Finns massa info om man googlar det! Grundläggande är det en färg som fäster på de flesta ytor utan direkt underarbete, och som ska vara väldigt bra mot genomblödningar av träet, asså när det blir gula till röda fläckar på ljus färg från träet under. Dessutom luktar den inte och torkar på runt 30 minuter, vilket passar mig som ofta fixar med småbarn runt mig ypperligt.

Även om det inte är nödvändigt att slipa så gjorde jag det på skivan eftersom jag ville ha ett lite laserat resultat där. Läste på Annie Sloans hemsida att man kunde måla på färgen tunt och sedan gnida efter med en fuktig trasa för att få en lasyrliknande effekt, vilket jag ville ha. Så jag slipade skivan för att få ner färgen i träets porer ordentligt.

Och såhär blev resultatet! Jag gillar det! Nyansen jag använde till skivan heter Old white. Färgen blir alldeles matt när den torkar och behöver avslutas med ett skyddande vax för att bli tålig. Men det gör man sist. Nästa steg var att måla resten av bordet.

Till benen och underredet valde jag en grå nyans som heter Paris grey. Här ser ni den efter en strykning. Täcker väldigt bra, och sölar och rinner inte! Vill man ha lite sliten look räcker ett lager, jag gick lite mitt i mellan och målade bara ett lager men duttade i lite ställen efteråt, bland annat på ett ben där träet faktiskt blött igenom lite rödrosa, men vid väldigt mörka träslag händer ju även det samma om man använder grundfärg. Men jag duttade lite på det så dök det inte upp igen.

Till sist så bestämde jag mig för att köra harlequinmönster på det, precis som på förra soffbordet. Men det var bland det jag gillade mest med förra bordet, så why not! Förra gången maskeringstejpade jag, men då måste färgen torka innan man flyttar tejparna och det tog en väldans tid. Så nu klippte jag ut rutor i självhäftande vinyl och klistrade fast på bordet, så jag kunde göra all målning i en strykning. Jag klippte dem efter ett grundmått, jag delade bordets längd och bredd i hur många rutor jag ville ha, men sen klippte jag dem på frihand för jag ville ha dem lite icke perfekta.

Sen målade jag över alltihopa med samma nyans jag hade på benen, Paris grey och jobbade efter lite med trasa för att inte få för täckande rutor, jag ville ha en lite sliten look eftersom bordet är så rustikt. Sen skalade jag bort vinylrutorna och lät det torka innan det var dags för att vaxa bordet.

Klart! Vaxet jag använder kommer också från Annie Sloan och heter Soft wax, clear. De säljer en appliceringsborste till vaxet, men jag använde en bit klippt frotté och det funkade utmärkt. Sen polerade jag det med en vanlig trasa av lakansväv. Jag har också använt egna penslar. Färgerna och vaxet beställde jag från Storegården Country living och de gick snabbt och smidigt! Jag kommer att beställa från dem igen när jag vill ha andra nyanser av färgen. Och det kommer jag att vilja ha! I nästa inlägg kommer en liten recension av Chalk paint som sådant. 

lördag 6 juli 2013

Möbelfix - Köksbordet

I vintras så köpte jag ett mörkt ekbord för 200 pix på Röda Korset som jag såg potential i, och nu efter två sorger och sju vedermödor så är det äntligen klart! 

Benen och underredet har blivit matta och gråa och skivan är helmatt i en transparent vit färg. Kanten runt om har medvetet fått ett litet rufft, slitet uttryck. Det är ett kanonbord med två rejäla utdragsskivor under som gör att bordet kan bli nästan dubbelt så långt om man vill. Barnstolen är nymålad också, en äldre modell från IKEA som vi ärvt. Pinnsoffan, stolarna och det gamla apoteksskåpet är alla Blocketfynd.

Träet i skivan hade ett fint arbetat mönster som försvann under den tjocka mörka lacken bordet hade innan. Nu framträder både färgskiftningarna i träet, mönstret och strukturen på ett helt annat sätt. Jag ska ta er med på omvandlingsresan!

Här är en bild som jag mms'ade till mannen när jag hittade bordet på Röda Korset. Två hundra spänn skulle de ha för det, så det var taget!

Skivan som den såg ut innan jag började med den. På bilden syns mönstret bättre och skivan ser ljusare ut än vad det gjorde i verkligheten.

Benen, de var egentligen de jag föll för mest. De, och utdragsskivorna. Benen skulle bli mattgråa, det visste jag direkt. Och jag visste på ett ungefär vad jag ville göra med bordsskivan också, men inte riktigt hur jag skulle göra det.

Jag började i alla fall med att slipa ner lacken till trärent med slipmaskin. Först grovt papper 40 och 80, sen med finare 120. Det var lite jobb, det var det!

Det här är en kvällsbild så skivan ser lite gulare ut än vad den faktiskt blev. Men den blev jättefin! Alldeles matt och len och sådär linblonds gul, lite kall i tonen. Och då började mitt dilemma med vad jag skulle göra med den. För trären går ju inte, speciellt inte med småbarn. Fettfläckar och allt, you name it. Men jag ville behålla känslan av trärent. Jag ville inte slänga på ett lack bara. Så jag kollade runt lite på olika metoder och ytbehandlingar. Först tänkte jag om man bara skulle såpaskura det, men det skulle inte bli tåligt nog, så jag funderade vidare.

Tillslut så föll jag för att hårdvaxolja det. Jag tänkte att oljan är ju tunnare än ett lack och känns mer naket, dessutom är ju hårdvaxolja otroligt slitstarkt. Man har det ju till och med på golv och så. Så jag tog ett djupt andetag och började pensla på det. Direkt så upptäckte jag ett problem, träet blev omedelbart mörkare, nästan teakfärgat. Inte vad jag ville! Dessutom blev det alldeles flammigt! Jag hoppades att det skulle lägga sig med torktiden, men icke då. Det hade behövts strykas på suuuperjämt, och jag såg alla sliptimmar gå upp i rök. Bara att börja om.

Så när jag slipat det trärent igen så gick jag till en måleributik för att fråga om råd. Jag sa vilken känsla jag var ute efter och fick rådet antikvax. Matt och med en naturlig känsla. Kanon! Så jag strök på det efter konstens alla regler och det blev jättefint! Precis som jag ville ha det! Som synes på bilden. Men problemen kom när vi började använda bordet. Direkt blev det vattenringar efter glasen som reste sig så att ytan där det vattenskadats nästan blev som stearin i konsistensen och gick att skrapa på med nageln. Och efter ett tag började även fettfläckar att synas tydligt på bordet där mat spillt och dylikt och snart var bordet katastrofalt fult igen! Och jag var beredd att ge upp och skicka bordet tillbaka till där det kom ifrån. Men skam den som ger sig.

Så för ett par dagar sedan så slipade jag ner det för tredje och sista gången och gick sen tillbaka till måleributiken och kom sedan hem med en burk vit dekorvax och en ny burk hårdvaxolja, som ju var det första jag testade, men av ett annat märke. Dessa var från Osmo som många annars använder att behandla golv med. Från början så ville jag inte färga bordet vitt eftersom jag ville behålla träfärgen, men dekorvaxet på provbiten var så snyggt, och att behålla färgen hade jag ändå inte lyckats med så jag körde på det. Och blev så nöjd! Jag följde rådet på burken att torka av överflödig dekorvax efter 10 minuters torktid för att få en mindre täckande effekt, och det gjorde all skillnad! Helst av allt hade jag velat behålla bordet som det blev med bara dekorvaxet på, men för att skydda ytan så drog jag efter ett dygn på den rekommenderade hårdvaxoljan. Det var lite nervöst med tanke på min tidigare erfarenhet av produkten, och det faktum att jag redan var så nöjd med bordet, men jag gjorde det. Och det blev kanon! Dock så ÄR det verkligen viktigt att få hårdvaxolja jämt för att det ska bli snyggt. Och ta hellre mindre än för mycket. Jag slipade faktiskt lite lätt på bordet med ett fint sandpapper efter att det torkat där jag tyckte oljan blivit lite randig, och så polerade jag det lite med en trasa och torkade av det, och nu ser det jättebra ut! Och efter två måltider med barn på det så kan jag även konstatera att det verkar hålla måttet på slitstarkhetspunkten också.

onsdag 3 juli 2013

Ringnyheter!


Har fått in en massa nya ringar i webshopen nu! Och jag har dessutom gått och blivit smärre ringtokig själv! Mina favoriter är de tunna släta rundade ringarna. Helst en sådär minst två, helst fler på samma gång! På olika fingrar, och olika delar av fingret. Sen de med dinglande korshängen, de är en favorit också! Så välkommen in och titta!

torsdag 6 juni 2013

#uppdaterar


Hjälp! Då var man bjuden på bloggträff, så kanske bäst för mig att jag börjar blogga lite igen då! Haha! Nej men skämt åsido, det ska ju såklart bli jättekul! Och att jag bloggar uruselt senaste månaderna känns på ett sätt inte så farligt, för många av dem som kommer följer jag faktiskt på insta, och några följer även mig, så på det viset så känns det inte så främmande. Men väldigt inspirerande! Jag menar. Se bara på detta då, här sitter jag och bloggar igen liksom!? Oh my apple pie. Men mer hinner jag inte just nu. Jag har ett armband att färdigställa tills imorgon, och en hårrosett att lägga upp i webshopen, den jag har på bilden. Så, på kärt återseende!

fredag 24 maj 2013

Jag stannar nog här ett litet tag till

Det blir nog inget bloggbyte för mig, just nu i alla fall. Jag stannar här och fokuserar på att komma igång med bloggandet igen istället! Förstår att det är jättetråkigt att höra hela tiden, men renovering, ett tredje barn(!) och shopen har konsumerat all min tid de senaste månaderna. Men nu är vi snart klara med de stora bitarna i renoveringen! Tjiho! Det sista efter panelbytet målas klart nu i helgen. Sen får vi en ny dörr runt den 4 juni också som ska på plats, sen är vi så gott som klara! Ja, om vi nu inte bestämmer oss för att sätta in den där öppna spisen också, men annars så! Oh! Jag pustar ut. Men det har, krävande till trots, varit fantastiskt roligt att få göra det här! Fixa och dona, bestämma själv hur allt ska se ut. Och nu när renoveringsbitarna är klara så ska jag sätta tänderna i trädgården! Den har inte fått någon kärlek på ett par år innan vi flyttade in, och det syns. Jag har smygbörjat lite. Rensat lite rabatter och donat lite med vår kaosgräsmatta och så. Men även om jag varit dålig med att uppdatera från renoveringen så har jag ju alla "före-bilder" så jag kan visa er "före och efter collage" snart. Men innan dess så har jag satt igång det halvmonstruöst stora projektet att översätta min shop till engelska, så man kan välja. Grundfunktionerna är klara, men nu återstår alla 123 artiklar med artikelbeskrivning och rubrik att översättas. Puh! Men det är något jag velat göra länge! Men när man inte gjort det från början är det otroligt tidskrävande. Typ 6 klara, 117 to go! Blä! Men när det väl är gjort så kan ju de flesta kika runt och handla, oavsett vart man kommer ifrån. Internationell frakt har jag ju redan, men svenska är ju inte ett så dominant språk. Typ. Jag har inte storhetsvansinne, men just för att jag är liten så vill jag ju kunna nå de jag kan så att säga. Så, wish me luck med det! Nya produkter ska ju upp också! Så nu är det mitt och mannens nya måtto som gäller... kör, bara kör!

fredag 19 april 2013

Blogg.se

Har av och till under åren funderat på att flytta min blogg till annan bloggtjänst, av flera orsaker. Blogger känns ganska så opersonligt som tjänst, och får man problem med något måste man maila Google och hålla på, och på engelska dessutom. Men som tur är så har jag nästan aldrig haft några större problem. Förutom den absurda mängd spam-kommentarer jag får just nu. De flesta fastnar i skräppostfiltret, men jag måste fortfarande rensa dem. Fy vad jag är less på det! Men, men. Har funderat på blogg.se eftersom det är en svensk tjänst, och mindre organistaion. Känns alltid lättare att nå fram med synpunkter, önskemål och frågor då. Men det är ju lite som tar emot. Framför allt själva flytten. Att peka om servern och så vidare, sen såklart att fixa med ny layout och sånt. Och så undrar jag ju hur nöjda de som har tjänsten är? En sak jag stör mig på med blogg.se bloggar är att när man kommer längst ner i deras feed så kan man inte genom att klicka på typ "Äldre inlägg" ta sig vidare bakåt i historiken. Vill man det måste man scrolla upp igen och använda sig av arkiv-funktionen. Kanske en bisak, men jag har ju stört mig tillräckligt på det för att inte bara hoppa rätt över och byta. Sen undrar jag om man kan göra tidsinställda inlägg? Men utöver det är jag rätt sugen på att byta! Och att börja satsa på bloggen igen! Jag har aldrig ledsnat, bara inte riktigt haft tid, och den tid jag haft har jag prioriterat på annat. Men jag är riktigt sugen på att köra igång igen, kanske en flytt vore den nystart jag behöver. Det, och en ny kamera. Jag är nästan sjukligt sugen på att köpa en systemkamera nu! Jag vet precis vilken jag vill ha! Men en sak i taget.

onsdag 17 april 2013

LOVE ringar!


Jag har fått flera frågor om jag får in fler av love-ringarna på bilden till webshopen, och det får jag! Men jag tar in två nya modeller. Samma grundutförande, texten love i skrivstil, men nya tillverkare och lite annorlunda utseende. För vissa ringar i den förra leveransen höll inte måttet. Nu var det ett bra pris på dem, men bra kvalité är faktiskt viktigare. Speciellt på ringar som är något som slits så pass mycket. Tyvärr är det ju svårt att veta om kvalitén håller måttet förens man testat, men nu tar jag in en modell som är plätterad med 18 K guld. Den kommer ju att kosta något mer både i inköp och ut mot kund, men jag tycker det är värt det.

Jag är faktiskt så noga jag kan med kvalitén, även om en av mina grundidéer med webshopen är att hålla låga priser. Men det är många saker som jag köper in som aldrig kommer upp i shopen för att kvalitén på produkten jag fick hem inte höll måttet. Så någon dag får jag väl ha en liten yard sale med allt buckligt, repigt och kantstött som gömmer sig i mina lagerhyllor.

Nu tror jag i och för sig att de flesta som köper en ring hos mig, på H&M, Indiska eller annan butik för 29 riksdaler inte förväntar sig något som håller en livstid, men viss kvalité tycker jag ändå är minimum. Jag är själv en flitig användare av de flesta smycken jag säljer, så brister kvalitén märker jag det oftast själv ganska snart. Sen kan det ju alltid finnas måndagsexemplar i en leverans som avviker från övriga produkter. Men jag kollar alltid leveranserna noga när jag packar upp dem, för att försöka förhindra att just det exemplaret hamnar någon annan stans än i papperskorgen.

måndag 18 mars 2013

Nya armband i webshopen!


Nu finns det en serie nya armband i webshopen, handgjorda av yours truly! Kände att trots att de utlovar snö nu igen i veckan, så är det ju verkligen dags för vår nu! Så de blev armband i riktigt våriga, nästan somriga färger! De är i träpärlor och howalit, en slags syntetsten, med metalldetaljer i antingen guld eller silverfärg. Fler varianter lär dyka upp framöver! Men först så tycker jag att det börjar bli dags för den där lilla bebisen att titta ut nu. Har gått 39 fulla veckor idag, då det är ju bara en vecka kvar nu till beräknat datum. Heeelt galet! Det här är nog den overkligaste graviditeten av de tre. Känns nästan liksom inte på riktigt, för man hinner inte smälta det på samma sätt när livet swischar förbi runt om en i 190 kilometer i timmen! Men nu ska jag faktiskt ta det väldigt lugnt de kommande dagarna, och försöka göra just det, smälta att det kommer en ny liten människa in i våra liv vilken dag som helst!

måndag 25 februari 2013

Är det inte det ena så är det det andra

Så! Vet inte om någon hann märka det men bloggens domän har legat nere ett tag. Det blev lite problem med domänleverantören, men mycket tack vare kraften i sociala medier så löste det sig! Det värsta för mig var nog att även webshopsmailen gick ner då, men nu fungerar allt som det ska igen, och jag har jobbat ikapp det mesta under dagen. Dessvärre så har jag inte fått upp de torsdagsteman som varit de senaste två veckorna, men jag har gjort dem, så jag kanske lägger upp i efterhand. Just nu så sitter jag och lägger in ny fin washitejp i webshopen! Härliga våriga färger! Ska försöka visa lite inspirationspyssel med den också. Har några färger kvar att lägga upp, bland annat några av mina egna personliga favoriter. Sen vet jag att det finns önskemål på att se renoveringsbilder! Men håll ut! Före-bilderna finns ju alltid, och jag grejar fortfarande varje dag så efter-bilderna förändras ju ständigt. Men förstår att det är kul att se processen också. Har bara inte tid just nu. Men när den finns så kommer även inläggen. Så, nu ska jag lägga upp några till tejpar innan det är dags att duka fram middagen och få hem den efterlängtade maken! Ses!

torsdag 7 februari 2013

Torsdagstema - Självkänsla

Denna vecka var torsdagstemat självkänsla. Veckans temasättare var Smäm, och för den som ville så fanns det även en mer specifik beskrivning av temat i form av ett fiktivt uppdrag. Så jag körde all in på det, även om jag kanske inte tog det fullt så seriöst som om det hade varit ett verkligt uppdrag. Uppdraget var att illustrera framsidan av en broschyr som skulle användas som material i samtal med människor för att stärka deras självkänsla, med rubriken "Du har rätt att få tycka om dig själv". Så här är mitt bidrag! Väldigt tjejigt, I know. Men hey, jag är en tjej.

Här nedan är själva Illustrationen. Jag har döpt den till "The mind is like an ocean" med undertexten "And I can be calm in the middle of a storm". Skeppet symboliserar att man kan styra sitt sinne mitt i alla känslostormar, och man har ett val att antingen driva med ditt känslornas vind blåser för tillfället, eller aktivt styra dit man faktiskt vill och har satt sin kurs. Något jag själv försöker leva efter.


Veckans samtliga bidrag på torsdagstemat samlas hos Smäm!

torsdag 31 januari 2013

Torsdagstema - Typografi




Så! Då var jag åter med på torsdagstemat! Kommer upp lite sent för livet kom emellan. Läses småbarnsspya. Veckans tema var typografi. Jag älskar typsnitt och typografi! Och samlar flitigt på mig olika fonter. Vanligtvis är mina favoriter de som ser handtextade ut, men denna gång valde jag att göra verklighet av en idé jag haft i huvudet ett tag. Alfabetet byggt av alfabetet, typ. Jag kallar det "letters of letters" kort och gott. Tycker det blev snyggt i all sin enkelhet! Så jag har gjort hela alfabetet. Kommer även att lägga upp med möjlighet till beställning i webshopen i dagarna, i A4 och A5. Så det var det! Kul att vara tillbaka!

Samtliga deltagare finns samlade hos nollfemnolltvå.

söndag 27 januari 2013

I'm back baby!

Hej! Så, då var min längsta bloggpaus ever över! Jag har hela tiden saknat att blogga, samtidigt som det varit väldigt skönt! Sorry by the way för att den var lite oannonserad. Den var inte planerad, den bara blev. Som det kan bli. Senast jag skrev var just som vi kom hem från New York i slutet av november. Jag hade nog tänkt lägga upp lite bilder och så sen, men det bara rann ut i sanden. Sen så satte vi en deadline för att värdera upp huset efter renoveringsarbetet vi gjort, innan det är dags för oss att binda lånen. Så vi satte oss i backen på att få det mesta klart tills dess, och det gjorde vi också! Väldigt skönt att va så målinriktad, men samtidigt ganska så uttömd på energi nu när det är över. Men vi lyckades i alla fall! Och vi nådde vårt mål med värderingen, så det vi lagt ner på huset hade också höjt dess värde avsevärt.
Och värderingen var alltså nu i onsdags, och efter det så har jag bara varit i ett lyckorus kombinerat med en trötthetsdimma utan like. Sen blev Daisy sjuk nu i helgen också. Hon är lite känslig mot hosta och förkylning, och fick för tredje gången nu krupp. Så i helgen har vi inte gjort mycket, inte sovit mycket heller då hon bara sovit någon timma åt gången. Men förhoppningsvis så piggnar hon på sig av medicinerna nu i veckan så ska ja börja berätta och visa vad vi gjort i huset. Som vanligt så har ju ni som följer mig via Instagram redan sett en del, men tänkte försöka vara lite mer ingående, och även berätta lite mer. Inte bara visa bilder.
Sen håller jag som bäst på att ladda för att lägga upp massa nyheter i shopen! Ska bli jättekul! Så den kommer jag att jobba på med så mycket som jag hinner nu innan det är dags att bli trebarnsföräldrar i slutet av mars, början på april någon gång, om vi håller oss inom tidsramarna. Och det är verkligen något jag ser otroligt mycket fram emot också! Jag längtar verkligen efter vår lilla bebis nummer tre! Ska bli så spännande att se vad det är för en liten filur!
Men nu hör jag vår lilla kraxkråka till tös där nere, så det är väl bäst att avrunda. Jag som hade tänkt gå och lägga mig nu. Typiskt. Tack och lov för min fina man, utan vårt teamwork hade jag aldrig orkat en tiondel av det jag gör.

Kul att vara tillbaka! I'll be seeing you!/ JO