Valborg var en mysig slappardag med lite jobb i form av upphämtning av nya varor till shopen och sen grillade vi lite korv hemma hos mina föräldrar. Efter det åkte vi hem och tog det faktiskt bara lugnt, inte ens ett besök vid någon brasa. Lite medtagna efter London var vi nog fortfarande. Livsfarligt att släppa iväg två småbarnsföräldrar sådär, de löper ju amok. Första maj åkte vi ner till stan och var med på Kristdemokraternas förstamajtåg, för familjen. Efter det gick vi till stadsparkens lekplats och Dylan var i himmelriket! Sen fikade vi lite vid svandammen och kvällen avslutades med att se ikapp Mad Men som vi missat när vi var borta i helgen. Nu har jag en hel del jobb med att lägga in nya varor framför mig, men först en stund ute i solen och iväg för att posta lite ordrar inkomna under helgen. Som ni ser på bilden så har jag hittat mig ett par mönstrade byxor nu också! Så, våren kan komma!
onsdag 2 maj 2012
Sköna maj välkommen!
Valborg var en mysig slappardag med lite jobb i form av upphämtning av nya varor till shopen och sen grillade vi lite korv hemma hos mina föräldrar. Efter det åkte vi hem och tog det faktiskt bara lugnt, inte ens ett besök vid någon brasa. Lite medtagna efter London var vi nog fortfarande. Livsfarligt att släppa iväg två småbarnsföräldrar sådär, de löper ju amok. Första maj åkte vi ner till stan och var med på Kristdemokraternas förstamajtåg, för familjen. Efter det gick vi till stadsparkens lekplats och Dylan var i himmelriket! Sen fikade vi lite vid svandammen och kvällen avslutades med att se ikapp Mad Men som vi missat när vi var borta i helgen. Nu har jag en hel del jobb med att lägga in nya varor framför mig, men först en stund ute i solen och iväg för att posta lite ordrar inkomna under helgen. Som ni ser på bilden så har jag hittat mig ett par mönstrade byxor nu också! Så, våren kan komma!
Back in stock!
Silver cuffen är åter i lager! Det var bara det. Nu har jag en hel del varor att fota, redigera och lägga in så håll utkik efter nyheter inom kort! Och just det, ikväll presenteras vinnaren i Facebook-tävlingen! Ha en fin dag i solen!!!
torsdag 26 april 2012
Resfeber light!
Skön hemmadag idag! Gått och fixat och grejat lite inför resan. Skickat iväg en tavelbeställning. Dubbelcheckat med barnvakter, planerat packning, städat och fixat inför resan. Nu återstår bara att packa klart, sova en god natts sömn, bädda rent för barnvakt som flyttar in imorgon äta lunch och åka. Pirrar lite i magen? Öh ja! Pirrigt men sjukt kul!!! Ser ut att bli klassiskt London-väder i helgen, något jag faktiskt aldrig upplevt de tre tidigare gånger jag varit där, så lite av en packningsutmaning. Men who cares. Imorgon är jag i London baby!
onsdag 25 april 2012
London BABY!
Om bara två dagar så sitter mannen och jag på ett plan på väg mot London! Bara han och jag! Sist vi reste utanför Sveriges gränser tillsammans så låg Dylan fortfarande och skvalpade i magen, alltså snart tre år sedan! Så det ska bli så mysigt att bara få strosa runt i egen takt och lägga upp dagarna precis som vi vill!
TÄVLING!!!
Tävlingen är avslutad, och vinnaren presenteras på onsdag!!!
tisdag 24 april 2012
Röda dagar coming up!
Tänkte bara pålysa om att imorgon är sista dagen att beställa i shopen om man vill ha en chans att få sitt paket innan helgen. Sen går det såklart bra att fortsätta lägga beställningar precis som vanligt, men inga fler leveranser går iväg förens onsdag 2:a maj på grund av helgdagarna. Påfyllning av hair cuffsen är också på väg in, men kan försenas lite av de röda dagarna som kommer. Sen är det även ett STORT lass med helt nya godsaker på väg till mig! Can't wait! Men det måste jag, och ni också! Härligt med ett lass innan sommaren!
lördag 21 april 2012
Att mena olika saker
För en stund sedan sa jag till Dylan: "Så! Nu ska vi gå och hoppa i säng!" Varpå han chockar mig med att jublande utbrista i höga C: "Jaaa!" och dansa en liten glädjedans. Sen slog det mig att vi nog tänkte på heeelt olika saker. För innan jag visste ordet av så hade han sprungit in på vårat rum, snabbt som bara den klättrat upp i vår säng och stod och hoppade där frenetiskt. Nåja, vi fick båda rätt till slut, nu är alla sängar hoppade i.
fredag 20 april 2012
Out with the mamas!
I kyrkan så har vi mammagrupper som träffas ungefär en dag var annan vecka hemma hos någon. Då träffas vi dagtid och har barnen med oss, men igår hade vi bokat in en barnfri kväll ute! Och det är ju aldrig svårt att känna peppen för!
En fin skara mammor! Nästan alla var med kvällen till ära, tio stycken var vi. Verkligen superfina tjejer allihop! Och då menar jag inte bara deras uppenbart snygga utsidor!
Själv klarade jag inte att hålla fingrarna i styr utan det blev en klassisk toalettfotografering i det dunkla ljuset, mest bara för att försöka visa att jag faktiskt var nyklippt kvällen till ära! Och det var för väl att jag bokade in ett frisörbesök! För när jag kom till frisören igår så visade det sig att min favoritfrisör hade cirka åtta veckor kvar till beräknad nedkomst. Tur att jag är så dålig på att gå till frisören så nästa besök blir säkert när hon har en tonåring.
Maten var yummi den med! Min BBQ tallrik föll mig rakt i smaken. Fint så! Supermysig kväll!
Silver cuff
För ett tag sedan så sålde hair cuffen i silver slut, ni är några som har mailat och frågat om den kommer in igen, och svaret är ja! Den är beställd och kommer förhoppningsvis in igen under nästa vecka!
Love/ JO
onsdag 18 april 2012
Did you give the world some love today babe?
Nya ringar uppe i shopen! Sirliga Love-ringar. Snygga att mixa med andra ringar! Finns i guld och silver!
tisdag 17 april 2012
En riktig Uppsala dagens
I söndags så hade vi nöjet att få hälsa på min bror på jobbet. Inte för att det är öppet på söndagar annars, men skulle bullriga familjen hälsa på en vardag skulle de andra nog inte få så mycket arbetsro. Min bror jobbar på en webbyrå som har sina lokaler på Uppsala slott, så det var ju halva behållningen! Riktigt fint var det! Och utsikten över platta Uppsalaslätten är ju slående från Uppsalas högsta punkt. Och så passade jag på att sno med mig en dagens i vårsolen också. Vit transparent långskjorta Monki, Linnekavaj med metallicyta H&M, jeans gamla H&M, linnekängor gamla Din Sko, armband Marni och mintgrönt nagelack Vintage Mint IsaDora.
fredag 13 april 2012
En timme i cyberrymden senare
Det kommer till en tid i ens liv då man inte behöver fler idéer. Bara mer tid.
/Hon som just hittat Pinterest
/Hon som just hittat Pinterest
Prints på min hjärna
![]() |
Skärmdum från ASOS. |
Jag är sugen på att införskaffa ett par mönstrade byxor, och har varit det ett tag. Men jag har inte hittat några jag gillar. Mönster är lite svårt på byxor alltså, det är en fine line mellan pyjamas (som jag ändå alltid går i) och klockrent. Och jag siktar nog mer mot klockrent än mot (en till) pyjamas. Även om pyjamas bisarrt nog är trendigt just nu. Se bara på bilden längst upp till vänster, den heter till och med "Pyjama trouser" eller inspirationscollaget under. Inte min kopp te med flanell ute bland folk asså. Kanske mest för att jag ändå redan lever i gränslandet.
![]() |
Också skärmdump ASOS. |
Men tillbaka till mönsterbyxorna. Jag har ett par i lite harem-modell som jag köpte förra året på Lindex, de gillar jag mycket, men nu är jag på jakt efter ett par lite mer dressade. Inte så slappa i passformen med andra ord, och lite kraftigare tyg. Jag provade ett par svarta blommiga på H&M men de var inge snygga. Tyget kändes fel och mönstret var lite för charter för min smak. Ett par typ slim-jeans i lite aztek-liknande möster vore klockrent! Eller ett par i inte så hula-hula blommigt blommönster. Eller kanske ett par raka kostymbyxor i typ Hermés slips-mönster. But they are nowhere to be found. Hade jag haft tiden hade jag siktat på att sy ett par, men nu vet jag (av erfarenhet) att det bara slutar med en påse tyg till i traven av fantastiska plagg som förblir idéer, eller i bästa fall påbörjade.
Men till saken hör väl också att jag bara scannat av utbudet nätledes än så länge, jag är i princip aldrig nere på stan längre. Av naturliga skäl. Nyss när jag var ute med dubbelvagnen så sa en mamma högt till sin son: "Titta Alexander! En sån där monstervagn hade vi också när du var liten!" Jag fnissade inombords då. Jag är för övrigt väldigt nöjd med vår vagn, det är väl snarare den ständiga tidspressen när man är ute med barnen som får en att dra sig. Tålamod, hunger, kissblöjor och annat som plötsligt kan få en trevlig shoppingtur att bli panikartad. Så nåväl. Det var mycket om ett par stackars byxor det. Jag ska fira med grisfest gone pyjamasparty när jag hittar de rätta!
All sorts of cuffs
Äntligen har de landat i webshopen! Hair cuffs! Sätter piff på vilken vanlig tofs som helst! En öppningsbar metallring med hårsnodd på insidan, i guld och i silver. Så är du tofstjej som mig så är det här ett måste! En utomordentlig accessoar för att höja vardagstofsen till en fintofs vilken dag som helst! Men pass på, det finns bara fem av varje färg! Det har även landat en del ear cuffs i shopen, så välkommen in!
And so it has begun
Igår kväll var en mycket märklig kväll, av flera orsaker. För det första så somnade Dylan i min famn när vi satt i soffan och sjöng vaggvisor. Han bara däckade, strax innan åtta. Och han brukar kunna vara vaken i minst 30-40 minuter till. Och han somnar aldrig i min famn, det har alltid varit sängen som gäller, hur trött han än är. Och då sov redan lillasyrran sen tio minuter tillbaka. Så när jag lagt honom i sin säng, det är då det allra märkligaste inträffar. Jag och mannen kollar på varandra och ba: "Vi går också och lägger oss!". Och sagt och gjort, strax efter åtta (ÅTTA!) så hade alltså hela familjen knoppat in! Detta kanske är normalt hos andra, vad vet jag, men inte hemma hos oss det är en sak som är säker det! Jag är värsta nattugglan jag, och har tyvärr dragit med min man lite i fördärvet. Så runt tolv är snarare den vanligaste läggningstiden för oss vuxna här hemma.
Och sen så var det premiär för en annan slags händelse i går natt också. Runt klockan halv två på natten så vaknade vi av små trippande fotsteg över vardagsrumsparketten. Och jag hade just hunnit öppna mina sömndruckna ögon när jag såg ett litet huvud röra sig längs med sänggavelns fotsida. Det var Dylan, såklart. Han har ganska nyss lärt sig att komma upp ur sängen själv, men han har aldrig gjort det på natten förut! Så där kom han, inte det minsta ledsen och utan ett knyst så kröp han upp i sängen bredvid mig. Tittade på mig och ba: "Mamma, kudde". Så jag makade på mig och han la sig på min kudde, och somnade omedelbart. Och jag som själv konstant nattvandrade till mamma och pappas säng när jag var liten tänkte bara: "And so it has begun...". Men i ärlighetens namn, det var rätt mysigt såklart men efter en kvarts buffande och störande av varandra så gav jag upp, plockade upp killen och gick tillbaka till hans säng. Han var fortfarande inte det minsta ledsen så jag vet inte riktigt vad han höll på med, haha! Kanske gick i sömnen? En gång till kom han tillbaka dock, men då gick vi till hans säng direkt och sen sov han och vi vidare, denna märkliga tolvtimmars natt.
Och sen så var det premiär för en annan slags händelse i går natt också. Runt klockan halv två på natten så vaknade vi av små trippande fotsteg över vardagsrumsparketten. Och jag hade just hunnit öppna mina sömndruckna ögon när jag såg ett litet huvud röra sig längs med sänggavelns fotsida. Det var Dylan, såklart. Han har ganska nyss lärt sig att komma upp ur sängen själv, men han har aldrig gjort det på natten förut! Så där kom han, inte det minsta ledsen och utan ett knyst så kröp han upp i sängen bredvid mig. Tittade på mig och ba: "Mamma, kudde". Så jag makade på mig och han la sig på min kudde, och somnade omedelbart. Och jag som själv konstant nattvandrade till mamma och pappas säng när jag var liten tänkte bara: "And so it has begun...". Men i ärlighetens namn, det var rätt mysigt såklart men efter en kvarts buffande och störande av varandra så gav jag upp, plockade upp killen och gick tillbaka till hans säng. Han var fortfarande inte det minsta ledsen så jag vet inte riktigt vad han höll på med, haha! Kanske gick i sömnen? En gång till kom han tillbaka dock, men då gick vi till hans säng direkt och sen sov han och vi vidare, denna märkliga tolvtimmars natt.
onsdag 11 april 2012
Nyanlänt - Spike ring
Titta vad som precis har landat i shopen! Spike ring i guld och i silver, stilren men ändå med attityd, min favorit typ av smycke! Det är även en till ring på väg upp, ett gäng ear cuffs och en annan rolig sak, så håll utkik! Nu ska vi äta lite lunch, sen ska jag och barnen iväg och handla lite konstnärsmaterial till en ny tavla. Ha en fin onsdag!
tisdag 10 april 2012
Glad påsk i efterskott!
Woho! Här flyger tiden fram som en Porsche på steroider! Hoppas ni haft en fin påsk på alla sätt och vis! Själva har vi varit i Värmland hos svärföräldrarna, och möttes till min fasa av snö när vi kom, men det slog tack och lov om och vi hade fint väder med sol också! Det var så skönt med lite semester efter en intensiv tid av uppstartsarbete med webshopen. Kul är att jag haft en hel del arbete med att skicka ordrar också sen jag startade, och med att fota in en del nya artiklar som börjat dimpa in! Och när jag kom hem så väntade en trave nya ordrar på mig och det kändes ju superkul!!! Så nu har jag varit och skickat igen! Morgondagen ska jag försöka lägga på att få upp lite av nyheterna som har kommit in! Övriga punkter på "intresseklubben-antecknar" listan är att vi bytt matta i vardagsrummet och mitt kontor slash pysselrum äntligen är upporganiserat! Likaså min garderob och vårt källarföråd! Känns ända in i själen! Avskyr känslan av att man har stora puckar att ta tag i, det skaver som en sten i skon. Men nu är stenen borta! Ska försöka lägga upp lite bilder hemifrån oss sen, min ommålade kökssoffa är ju på plats, och nya pinnfåtöljer i vardagsrummet. Men först ska två målas vita och en rosa, tror jag. Den som lever får se! Nu ska jag gå och baka en tårta, sådär utan orsak på en vanlig tisdag! Ciao!
onsdag 4 april 2012
Så att ni vet
Även om det kanske verkar så just nu, så kommer den här bloggen absolut inte att bara börja handla om shopen! Bara lite nu i början såklart, och sen lite framöver när det dyker upp lite nyheter och så. Men den här bloggen skall fortsatt främst handla om pyssel, inredning, barn och lite kläder. Som den alltid har gjort. Men med tillägget att jag nu också är egenföretagare, och webshopsägare. Och eftersom bloggen i stort sett handlar om mig, så kommer ju detta också vara ett av inslagen här nu. Men, det blir inte en shop-blogg. Bara en jag-har-även-en-shop-blogg. Si vous comprenez?
tisdag 3 april 2012
Up and running
Tack för alla fina kommentarer och grattishälsningar! Både här och på Instagram, Twitter och FB. Så kul! Nu är ju shopen är uppe så nu kan jag bara fokusera på att fylla på med nyheter istället! Ska hämta ut en liten leverans idag faktiskt, ska bli spännande att se vad det är. Jag vet faktiskt inte själv vad det är som har kommit, väntar in en del. Och dessutom så postar jag de första beställningarna idag! Så nu är vi verklgen igång! Tack igen för alla heja-rop! Det värmer mer än ni kan ana!
måndag 2 april 2012
The shop
Nu smäller det alltså! På riktigt!!! Jag har gått och blivit med webshop!!! Känns så otroligt pirrigt, nervöst, spännande, och framför allt... JÄTTEKUL!!! Men jag har fjärilar i heeela magen ska ni tro!!! Imorse var jag och Dylan dessutom med på TV4's lokalnyheter och pratade lite kort om e-handel och att vara hemma med barn. Typ. Så nu fattar till och med jag att det är på riktigt! Och nu släpper jag den alltså. Adressen är precis som till bloggen, fast .se på slutet istället. Klicka bara på bilden för att komma dit, eller här BYJOWITHLOVE.SE
Lite kort om webshopen då! Det finns ju såklart att läsa om den inne på shopen också, men jag måste ju ändå presentera den lite. Ända sedan jag var liten har jag drömt om att ha en butik, så på sitt eget lilla vis så är det här en dröm som går i uppfyllelse. Webshopen är både en plats där jag säljer mina egna alster, så som tavlor, prints och lite smycken. Men det kompletteras även av ett urval handplockade saker, både gammalt och nytt. Sådant som förgyller vardagen helt enkelt! För jag tror att det är allt det vackra i livet som ger liv åt själen. Allt ifrån en fantastisk utsikt till en snygg ring. Och själen, precis som kroppen och anden behöver ju sitt! Då mår vi som bäst!
Självklart finns det en del kvar att göra, och fler produkter som ska in. Och säkert kommer den likt bloggen att ändra utseende ibland, men i stort sett så är den alltså klar! Så välkommen in att titta, och hittar du något så är du välkommen att köpa också!
Lite kort om webshopen då! Det finns ju såklart att läsa om den inne på shopen också, men jag måste ju ändå presentera den lite. Ända sedan jag var liten har jag drömt om att ha en butik, så på sitt eget lilla vis så är det här en dröm som går i uppfyllelse. Webshopen är både en plats där jag säljer mina egna alster, så som tavlor, prints och lite smycken. Men det kompletteras även av ett urval handplockade saker, både gammalt och nytt. Sådant som förgyller vardagen helt enkelt! För jag tror att det är allt det vackra i livet som ger liv åt själen. Allt ifrån en fantastisk utsikt till en snygg ring. Och själen, precis som kroppen och anden behöver ju sitt! Då mår vi som bäst!
Självklart finns det en del kvar att göra, och fler produkter som ska in. Och säkert kommer den likt bloggen att ändra utseende ibland, men i stort sett så är den alltså klar! Så välkommen in att titta, och hittar du något så är du välkommen att köpa också!
fredag 30 mars 2012
torsdag 29 mars 2012
The clothes on my back is back
Idag tänkte jag försöka mota bort resten av den här eländiga förkylningen med att faktiskt klä på mig, det var några dagar sen sist. Alltså, det är inte som att jag sprungit runt i bara mässingen hela veckan, men att dra en tröja över linnet man sov i och matcha det med sina pyjamasbyxor räknas knappas som att klä sig. Idag däremot så har jag en superskön tunika från Asos med långt bakstycke. Svarta ankelkorta byxor och cerisa strumpbyxor. Silverskorna är gamla trostjänare som jag till och med bloggade om i bloggens begynnelse för en sådär sex år sedan. Mycket vatten ska då tydligen rinna under många broar innan de går i graven...
Sånt man tydligen hade på sig
Satt och lade över lite bilder från kameran till datorn och såg att jag minsann hade fotat en dagens i söndags. Så det vore ju onödigt att slänga den bara för att den gått lite ur datum. Jag menar en dagens, det är ju hårdvaluta nu för tiden! Speciellt när man har varit enbart hemma och snorat i dagarna tre. Då drar i alla fall jag på mungipan lite när jag tänker på att jag faktiskt hade klänning för bara några dagar sen. Då ser jag ljuset på andra sidan Mysbyxeträsk.
fredag 23 mars 2012
Två tummar ur
För två veckor sen fick jag äntligen tummen ur och satte upp de två stringhyllorna jag fyndat på Blocket och Tradera. Fast när jag köpte dem så hade de svarta gavlar och bruna repiga hyllor, så jag har slipat och målat dem och spraymålat gavlarna med en högblank vit färg. Och idag fick alltså äntligen tummen ur och la upp bilder på dem också.
Hade letat ett litet tag efter den djupare modellen med 30 cm djupa hyllplan och 78 cm långa hyllor, så när jag hittade dem till det facila priset 450 kronor styck så blev jag ju väldans glad! Och nu är de alltså äntligen uppe dessutom, och det blev bra!
torsdag 22 mars 2012
Tulipaner
Nu har de här tulpanerna haft sitt crescendo, de har tappat alla sina blad och de har även åkt huvudstupa ner i soppåsen. Men, innan de gjorde det så hann jag föreviga dem. Så underbar mix av färg och sort tycker jag! Det är min man som har köpt dem. Han har nämligen den goda vanan att komma hem med blommor till mig lite nu och då. Passar ju mig perfekt, jag älskar blommor! Och just med den här lila och vitgröna färgmixen tyckte jag verkligen att han fick till det! Skryt? Ja kanske. Men äras den som äras bör. Keep calm-tavlan i mintgrönt till höger har jag gjort själv, som en direkt uppmaning till tulpanerna i vasen bredvid. Ta det lugnt nu va, chilla och fortsätt blomma länge. Och de lyssnade! De var sådana där tulpaner som stod i en vecka innan de började tappa glansen. Sådana tulpaner gillar vi.
Le kids
För ett tag sedan så fick jag ett önskemål om att blogga om barnkläder. Jag är ju ingen certifierad expert på området, men så här tänker jag! Jag shoppar nog barnkläder på samma ställen som de allra flesta gör, alltså oftast på diverse större kedjors barnavdelningar. Mest av den orsaken att barnen har kläderna under en så förhållandevis kort tid, och sliter dem så hårt både när det kommer till fläckar och slitage, att jag tycker att de där hundralappar man betalar extra för kvalité, knappast hinner tjäna sitt värde. Inte ens när det kommer till att ge vidare och ärva. Dessutom så har jag faktiskt väldigt sällan varit besviken på kedjornas kvalité, och många av de kläderna har gott och väl räckt att använda om. Men med det sagt så är det med barnkläder som med vuxenkläder för mig, jag gillar att mixa! Dyrt med billigt, gammalt med nytt och sött med tufft. Personligt helt enkelt. Och till Dylan så har vi varit så välsignade att vi har fått ärva massor efter mina yngsta kusiner, som bara är två och fyra år äldre än Dylan. Deras mamma, min faster är så otroligt duktig på att spara och ta hand om att många tror att det som Dylan har på sig är nytt, även när det är använt en, ibland två gånger innan. Till Daisy har vi också varit lyckliga nog att få ärva en del, men då av en fin kompis med ett stort hjärta som lät oss ta över saker efter sin söta lilla Alida. Och hon och jag pratade om det där som man kan känna, och som jag ofta känner, att de vill säkert inte ha våra gamla kläder. Men tänk, jag blir alltid glad när någon har erbjudit mig att ärva något till mina barn. Jag tycker bara det visar på omtanke. Sen om man inte gillar vissa saker, fine, men oftast så går ju det mesta åt. De har ju en förmåga att förbruka ombyten som få de där små illbattingarna. Dylans dagens outfit är ett klockrent exempel på det mesta jag skrivit om ovan faktiskt, förutom att han inte hade på sig något dyrt just idag.
MC-jackan är ärv efter mina kusiner, den vita bodyn som han redan hade hunnit skita ner mot bilen är Kappahl, jeansen är H&M som han haft i snart ett år, men när han började använda dem så var de med dubbla uppvik och hängslen. Skorna till sist, fick han i julklapp av min syster.
Och här är dagens Daisy! I svart Beatles t-shirt ärvd efter storebrorsan, vit tyllkjol hon fick vid sin barnvälsignelse och vita strumpbyxor från Lindex.
Strange feeling
Klockan är tio i nio och alla sover, utom jag. Skön grej! Känns som om jag är ensam hemma. Har belysningen på lite halvdunkel nivå och bara går runt och skrotar och plockar lite. Andrum. Nu ska jag bara småstäda lite, plocka upp lite leksaker, kanske sortera lite i arbetsrummet och stoppa i mig lite chips. Och så ska jag lägga över lite bilder i datorn också, kanske bloggar lite, vem vet? Kvällen är relativt ung, och den är min.
söndag 18 mars 2012
Tråkigaste sortens inlägg
Det är de som ber om ursäkt för att man bloggar dåligt för tillfället. Blä, usch och fy vad tråkiga de är. Men, inte desto mindre är detta just ett sådant. Men en bidragande orsak och en kul sak däremot är att jag har blivit med företag för ett litet tag sedan! Wihi! Jag har ju hållit på ett ganska bra tag nu med att ta tavelbeställningar och gjort posters, sytt upp bal och festklänningar och en brudklänning, gjort brud och fest frisyrer och en hel del annat. Först körde jag det som hobbyverksamhet, men för ett tag sedan så tog jag alltså steget att starta eget. Otroligt spännande, pirrigt, jättekul och nervöst på samma gång! Det är så mycket jag inte vet om företagande, men däremot så vet jag vad jag älskar att göra. Jag älskar att skapa, vara kreativ och söka och skapa det vackra i livet. Det som ger själen små energikickar, det som sätter guldkant på vardagen. Men med det sagt, jag älskar att blogga också, och kommer inte på något vis att sluta! Det har bara varit en hel del jobb nu i uppstartsfasen, plus att jag har två tavelbeställningar runt knuten. Ja, och två små älskade underbara barn också så klart! Men snart är mycket grovjobb klart, så då ska det nog lugna ner sig lite på den fronten! Och jag hoppas att jag ska kunna haka på "torsdagstemat" och sådant igen. Det var jättekul tyckte jag! Så det var det om det! Så det kanske verkar helt stilla och dött här på ytan, men under så kokar det!
torsdag 8 mars 2012
Tavelvägg
I vardagsrummet så har jag en tavelvägg ovanför soffan. En tavelvägg som nästan är som en levande organism. Den växer och förändras ständigt. För inte allt för länge sedan såg den ut såhär. Och för ännu längre sen, i vår förra lägenhet, såg den ut såhär. Men nu har den brett ut sig istället. Flera av motiven ska egentligen bytas, och har hamnat bakom ram och glas mest bara för att jag inte ville sätta upp tomma ramar. Så då har jag tagit någon bit tapet eller liknande jag haft till hands så länge. Men den är trevlig att ha, och jag är glad att jag faktiskt vågade en smula färg! Det trodde jag egentligen inte om mig själv. Så det var ju en positiv överraskning.
onsdag 7 mars 2012
#marchphotoaday
Följer just nu en utmaning på Instagram som heter Marchphoto a day, som går ut på att posta en bild varje dag på ett i förväg bestämt ämne. Idag var titeln "something I wore". Och det här är vad jag wore igår. Puderrosa sidenblus från H&M, som fick en härlig stor dregelfläck på axeln av Daisy. Dregelbatik är sååå 2012!
söndag 4 mars 2012
Samlerskan
Jag gillar samlingar. Jag tycker att många saker blir finare om man har ett litet gäng. Några saker jag samlar på är små vita porslinsvaser, små genomskinliga glasvaser, porslinsfåglar, kornblått och vitt porslin, gamla väckarklockor, resväskor och eventuellt också pinnstolar. Fast den samlingen får jag nog lägga på is snart, innan den knuffar oss ur huset.
Sen så samlar jag på trälådor också, som jag målar vita och sen staplar till någon slags hylla i en liten nisch i köket. Den samlingen får jag nog också lägga ner snart, men än så ska vi väl kunna klämma in några till i alla fall. Samlar ni på något?
Sen så samlar jag på trälådor också, som jag målar vita och sen staplar till någon slags hylla i en liten nisch i köket. Den samlingen får jag nog också lägga ner snart, men än så ska vi väl kunna klämma in några till i alla fall. Samlar ni på något?
torsdag 1 mars 2012
Möbelfix - containerstolar
Förra veckan så flyttade en familj i vårt hus ut. Och när de var klara så stod det lite saker kvar, bland annat fyra stolar med klädd sist. De ställde dem nere i källargången med en lapp på att de skulle slängas, och efter att ha gått förbi dem några gånger så kunde jag inte låta bli. Jag tycker redan att det slängs lite väl mycket hela saker i vår del av världen, och jag är mer för återbruk. Dessutom var de hela och stadiga, och jag gillade verkligen modellen. De hade en fin form på ryggstödet! Men de var rätt så skabbiga, och tro mig, vi behöver inte en stol till i vårt hem! Utöver de vi redan har i lägenheten så finns det typ tolv till nere i källarförrådet. Så att ehhh... Men jag bestämde mig för att göra ett litet pysselprojekt av dem istället, fixa i ordning dem och sen sälja dem vidare. Så såhär såg de ut när jag började.
Svårt att se på bilden, men de var målade tjockt och rinningt i en högblank gulvit färg. Sen var de väldigt skavda också, och inte på det charmiga viset.
Dynorna ska vi inte gå in på! Jag bara satte på mig ett par handskar och slet av tyget och sen rakt ner i en sopsäck med det! När jag sen hade tvättat av solarna så slipade jag ner dem där de var slitna och slipade bort alla droppar och fula rinningar. Sen var det bara att måla!
Den höblanka gulvita färgen byttes mot en vit slät matt färg. Dynorna klädde jag om i ett vitt canvastyg, för enkelhetens skull. Neutralt och enkelt att sen klä över med valfritt tyg om man vill. Tanken var ju som sagt att sälja dem, men så långt hann jag inte. Jag la upp en bild på dem på Instagram och sen var de bortlovade. Det var faktiskt min mamma som la vantarna på dem, då de behövde något nättare till sitt matsalsbord där det stod fyra pinnstolar med karm. Passande nog har jag varit på jakt efter just pinnfåtöljer ett tag, att ha mitt emot soffan, så vi gjorde faktisk ett byte rakt av. Perfekt! Jag är jättenöjd och hon är jättenöjd! Det är väl det som kallas en win-win! Pinnfåtöljerna får ni se en annan gång!
En dagens från en svunnen tid
Ja, eller inte riktigt så dramatiskt. Men från i söndags. Sen har jag i princip haft målarkläder på mig sedan dess.
Halsbandet är en ny favorit som jag reafyndat på slutrean!
Skorna likaså! Och tänk, jag har velat ha lackskor sedan vi var i London 2009. Jag var så nära att köpa ett par då, men shoppingbudgeten var något begränsad på grund av alla utgifter en stundande bebis innebar. Men nu, en sådär tre år senare så slog jag alltså till!
Vårlängt
Varje år känner jag samma sak. Så fort sportlovet är över så är det inget charmigt med snön längre. Jag unnar dock alla barn ett snöigt sportlov, men sen, sen kan det räcka tycker jag! Här nedan är några bilder från just den där sista charmiga sportlovssnön, innan stora vårlängtet slår till. Och det är ju såhär vi vill minnas vintern!
Här var vi ute och hälsade på Emilie och Alida tillsammans med Frida och Elliot och hade buskul i snön! Det är också Emilie som har fotat den här bilden.
När vi sen hade busat oss alldeles trötta så fick vi varm choklad inne i värmen av Emilie! En av vinterns riktiga solskensstunder, och då menar jag inte bara vädret! Den här sköna bilden fotade Frida.
En blogg behöver också lite kärlek
Just nu har min blogg känts lite som den där blomman man hittar bakom gardinen och har glömt att vattna de två senaste veckorna, men den lever, om än något medtagen. Så jag ska försöka mig på en liten "catch up" nu under förmiddagen. En av orsakerna till att det varit lite vindstilla här är ju nämligen att maskineriet gått för högvarv i pysselfabriken! Jag har målat och fixat en kökssoffa till vårt kök, målat och klätt fyra stolar med klädda sitsar som min mamma la vantarna på, och två stringhyllor till barnens rum som jag ska försöka få upp här nu i dagarna. De hade redan varit uppe om det inte var för att väggen där de ska sitta är en solid betongplatta fylld med armeringsjärn och småsten. Dessutom tapetserad, så stöter man på något som gör att hålet inte blir tillräckligt djupt, så har man gjort ett sketet fult hål i tapeten i onödan. Så vi håller tummarna för att det ska gå bra. Men mer om det sen!
fredag 24 februari 2012
Weekend come my way!
Hemmet är en enda röra just nu, och jag har ungefär ettusen femhundra sjuttionio tankar i mitt huvud. Jag behöver helg! Jag behöver att min man är lite ledig så att man bara kan få vara, vara med varandra och helt enkelt bara få vara. Hjälp det ska bli så skönt! Helgen komsi komsi...
söndag 19 februari 2012
Dubbel denim
Länge sedan jag la upp någon dagens nu, so here we go. Jeansklänning H&M, jeansskjorta Gina, orangea strumpbyxor Lindex och träarmband Röda Korset. En salig mix på ursprungen som vanligt!
lördag 18 februari 2012
Oh sweet chaos
Jag får nu och då frågor om hur jag gör med barnen när jag målar och pysslar och så, och den frågan kan jag ju förstå! Svaret är dock att de oftast är med, alltså är där jag är. Om det inte är när de sover då. Och det går faktiskt bra! Daisy är det ju inget problem med än, hon kommer ju inte så långt. Hon sitter oftast i gåstolen eller på en filt och leker bredvid. Dylan är ju mer rörlig, men tack och lov rätt så lydig ändå. Säger jag "Ajaj" eller "Inte röra" så fattar han. Oftast. Ibland sätter jag honom i barnstolen med papper och kritor om han är väldigt sugen på att hjälpa till. Men jag skulle ju inte lämna honom ensam med grejerna. Han rör det ju inte så länge jag sitter där.
Men ensam med grejerna var just vad han blev idag. Jag satt och målade lite på några träbackar när Daisy som satt i gåstolen plötsligt kräktes. Jag bara "Oh no!" och sprang med henne till toan. Det var inte så farligt dock, men pyjamasen vart alldeles blöt så det var bara att byta. Jag kände lite på blöjan och bestämde att det var dags att byta den med. Men just som jag tagit av henne den så hörde jag "Ojoj! Mamma, kladdigt!" utifrån vardagsrummet, samtidigt som det slår mig att jag lämnat Dylan själv där med en öppen målarburk. Så jag bara tog Daisy, nakenfis som hon var och skyndade till vardagsrummet. Väl där var det inte så farligt som man hade kunnat tro. Han hade helt enkelt bara hjälpt mig att måla lite på den ena ofärdiga lådan, och sen lagt tillbaka penseln i burken. Men kladdat ner händerna lite, och de var de han nu stod och sträckte mot mig och sa lite besvärat "Eh mamma, kladdigt!" Så jag sätter mig på soffan med Daisy i knäet och torkar hans händer på en målarduk som låg där. Då känner jag hur jag plötsligt blir alldeles varm på låret, och sen blöt. Nooo! Mina målarbyxor! Reser mig snabbt för att det inte ska komma på soffan också och sparkar då omkull en annan färgburk med en spatel i som far iväg med vitfärg över golvet. Kaoset är totalt. Men som sagt vad, oftast går det bra. Oftast. Haha!
torsdag 16 februari 2012
Tänkvärt till tusen
Läste en artikel idag ur Sydöstran, Blekinge läns tidning. Eller egentligen en insändare skriven av pedagoger vid en förskola. Hittade den via Makena som är dagmamma och själv har jobbat på dagis, som numera korrekt då heter förskola. Den satte verkligen ord på väldigt många tankar jag har haft, så jag måste bara få dela den. Fast jag vet att sådant väcker starka känslor hos en del, och fast jag brukar kunna få en del upprörda eller mindre trevliga kommentarer när jag skriver om liknande. Men hallå! Varför ska det vara så gripande känsligt!? Är det för att många aldrig tar sig modet och tiden att bara ställa sig fråga varför? Varför gör jag såhär? Varför har jag gjort de här valen och vad är min grund? Istället sätter man bara på skygglapparna och kör på. Viftar bort tankar på förändring som irriterande myggor, och blir nämnvärt störd när folk för det på tal och tänker. "Skit i det du! Det är väl mitt val!" Ja det är det, och det skulle jag aldrig kunna ta ifrån dig. Men jag vill bara väcka en tanke. Om man inte vill gå i gamla hjulspår måste man faktiskt göra något annorlunda. Har man sedan tänkt igenom det, och är klar över sina skäl till varför man gör som man gör, då är det ju helt fine!
Detta handlar inte om dagis generellt för mig. Tycker inte att det är fel när de blivit några år, och några timmar i veckan. Men läser ni artikeln så förstår ni nog bättre vad jag menar. Sen har väl alla sina skäl. Vissas bättre än andras. Och jag är inte ute efter att peka fingrar eller slå mig själv för bröstet. Egentligen har jag väl ingen orsak att bry mig om vad andra gör, men det gör jag. Jag vill bara få människor som omedvetet följer mallar andra har gjort åt dem att stanna upp, bara den lilla stund som det tar att läsa detta, och tänka till. När man sen gjort det kan man lugnt gå vidare, men livet är för kort för att inte tänka på varför man gör det man gör.
Detta handlar inte om dagis generellt för mig. Tycker inte att det är fel när de blivit några år, och några timmar i veckan. Men läser ni artikeln så förstår ni nog bättre vad jag menar. Sen har väl alla sina skäl. Vissas bättre än andras. Och jag är inte ute efter att peka fingrar eller slå mig själv för bröstet. Egentligen har jag väl ingen orsak att bry mig om vad andra gör, men det gör jag. Jag vill bara få människor som omedvetet följer mallar andra har gjort åt dem att stanna upp, bara den lilla stund som det tar att läsa detta, och tänka till. När man sen gjort det kan man lugnt gå vidare, men livet är för kort för att inte tänka på varför man gör det man gör.
Torsdagstema - På cirkus
Veckans torsdagstema är "På cirkus" och här är mitt bidrag. Jag gjorde den i veckan som en poster till en av mina småkusiner som har fyllt år. Jag har missat två torsdagsteman bakåt "Cravings" och "Min dröm i collage" på grund av jobb med annat, men jag hoppas kanske ändå kunna lägga upp dem framöver, för jag vet precis vd jag ska göra! Men vi får se. Här är i alla fall veckans bidrag! För fler bidrag se Sofies blogg!
Ps. Maila på byjowithlove[at]hotmail.com om du är intresserad av en print!
Ps. Maila på byjowithlove[at]hotmail.com om du är intresserad av en print!
onsdag 15 februari 2012
Minns ni bordet jag fixade för ett tag sen? Betsen jag hade på var inte lackbets, alltså inte så stryktålig. Det visste jag, och jag hade tänkt att klarlacka bordsskivan över betsen sen för att skydda den. Men saker kom emellan och ett köksbord är inte helt lätt att undvara hur länge som helst, så det blev att vi började använda det. Och det gick ju bra, till en början.
Sen en dag, efter ett bullbak som jag väntade lite för länge med att städa upp efter så började förfallet. Lite av degen hade hunnit stelna på bordsskivan och satt som berget, så utan att tänka efter så sprayade jag bara på ett av de lite starkare rengöringsmedlen vi har hemma för att få bukt med det. När jag sprayar på det så känner jag direkt på lukten att det innehåller lösningsmedel, men då är det för sent. Jag drar lätt med disktrasan över det och ser hur betsen börjar följa med, och bara oh no. Jag låter det vara och hoppas att det ska torka och stelna igen. Men nej. Istället förvandlas bordet till baksidan av en post-it lap. Lite lagom klibbigt sådär, vilket resulterar att trycksvärta från tidningar, tröjludd och servetter börjar att fastna på det. Nice. NOT!
Så idag tog jag tag i mig själv och gjorde om och gjorde rätt. Slipa ner det nästan trärent igen, betsa sen torka och så lack på det. Och så bra det blev! Att jag inte bara gjorde det färdigt från början, då hade jag sluppit göra om det. Men, lesson learned.
måndag 13 februari 2012
Världens bästa Dylan!!!
Två år blir han idag, vår älskade lilla solstråle! Och det firades med pannkaksfrukost! Daisy blev lite sne för att hon bara fick gröt som ni ser, men hennes tid skola komma den med. Min älskade Dylan, du sätter guldkant på mina dagar! Jag älskar att vara din mamma och att umgås med dig och Daisy, från det att dagen gryr tills solen går ner! Jag skulle inte vilja byta det mot något! Du har ett så fint hjärta, och du är en underbar storebror, din ringa ålder till trots. Tack för att du kom till våra liv den där natten i februari för två år sen. Du är bäst!
Puss/ Mamma
lördag 11 februari 2012
Sorry bloggen
Förlåt mig bloggen. Du är skittråkig just nu. Men jag har haft så fullt upp med massa grafiska grejer till kyrkan, och tavlor i form av födelsedagspresenter och krya-på-dig-presenter att jag inte hunnit med. Men efter söndag, då. Jag vill så gärna, så det är inte inspirationen som tryter. See you soon!
fredag 3 februari 2012
Pavlovs hundar
Jag gjorde just Daisy rosenrasandes genom att skaka en flaska hårmousse. Hon satt på en filt på golvet och lekte, jag ställde mig framför henne, log mot henne och skakade flaskan. Då ser jag det i hennes ögon. Associationen. Hon börjar le och vifta med armarna samtidigt som hon börjar andas snabbt och häftigt. Och när jag fattar vad hon tror att det är så är det för sent. Jag börjar förklara mig. "Asså nej, ja, nu tror du att det här är välling, men så är inte fallet." Hon blir mer och mer exalterad och börjar göra små skutt med rumpan så att hon nästan lättar från marken. Jag springer in på badrummet och försöker att gömma mig. Då går alarmet. Syrenen tjuter. Total besvikelse. Hon känner sig snuvad på konfekten. Och det är bara att trösta, och ta det försiktigt med skakandet av hårmousse i framtiden.
torsdag 2 februari 2012
Jag vet vad jag har varit idag
Idag har jag varit en dålig bloggerska. Jag borde ha svarat på frågorna i föregående inlägg, och lagt upp en torsdagsteckning, men jag har helt enkelt inte hunnit med. Däremot så har jag gjort värsta städrycket i mitt pyssel slash arbetsrum. Och gjort om tavelväggen i vardagsrummet, och städat och diskat och varit ner med grejer i källaren. Sånt jag legat lite efter med. Så nu, nu kan jag unna mig lite blogging! Torsdagseckningen får vi se när den kommer upp på bloggen, jag har haft en tavelbeställning nu i veckan som har fått gå före. Men nu är den nästan klar, lite finlir imorgon bara, när det är dagsljus igen. Sen ska jag teckna min craving, som veckans tema var! Och för de som är intresserade, Dylan och Daisy sover nu fjärde natten i samma rum. Men det kanske ska gå lite längre tid innan man kan säga att, det gick ju smidigt det där!
tisdag 31 januari 2012
Hur det gick
Jo ni undrade hur det gick för dem att sova i samma rum. Det gick kanon! De sover i samma rum i natt igen. En gång fick jag gå in och ge Daisy nappen när hon vaknade, men Dylan sov igenom det. Så skönt! Igår la vi Dylan först, ikväll la vi Daisy först, bara för att testa vad som är lättast. Samtidigt var ingen hit i alla fall, det testade vi första gången igår. Tror det var enklast att lägga Dylan först, han sover djupast så om hon gnyr lite innan hon somnar så störs han inte så mycket av det. Om hon inte börjar stortjuta förstås, som vid första läggningen igår. Då satt han upp i sängen och sa ganska bestämt: "Mamma! Daisy, Daisy!" Ungefär som, men hör du eller! Haha! Jorå, jag hörde. Så jag tog ut henne, och sen när han somnat så gick jag in med henne igen. Hon gnydde lite men somna rätt fort och han bara sov. Gullungar! Hoppas det får fortsätta att gå bra! Jag plockar bort hennes bebiskorg ifrån vårt rum nu i alla fall, den är ändå nästan för liten. Skulle det krisa så får vi väl ställa upp resesängen på vårt rum då, men vi hoppas på att slippa det. Och hoppas på ännu en god natt!
Sleep in heavenly peace
Nu tänkte jag skriva lite om små barn och sömn. Inte för att jag är någon expert på området, utöver att jag är mamma till en tvååring och en sexmånaders då, utan för att jag ofta får en hel del förfrågningar om det. Och orsaken till att jag ofta får frågor angående detta är förmodligen då för att jag har två barn som sover väldigt bra. Både på nätterna och på dagarna. Och för att det enligt mig inte är ren och skär slump, utan något jag verkligen har gått in för och jobbat målinriktat för. Så med det sagt, så tänkte jag skriva lite kort om det.
Baby Wise.
Många frågar mig vad det här "Baby Wise" är för något, och det ska jag svara på. Baby Wise är en bokserie, skrivet av Gary Ezzo & Robert Bucknam. Framför allt då den första boken, den om bebisens första tid, amning och sömn, och hur de påverkar varandra. Baby Wise lär ut en metod, eller snarare hur man får rätsida på bebisens mat- vaken- och sovrutiner direkt från de första veckorna, och hur det sedan påverkar barnets sömnvanor framöver. Den lyfter främst fram "Parental guiding" typ "Föräldraledd vägledning" på svenska. Alltså att hjälpa barnet in i en rutin, och inte anta att det är något som faller sig naturligt. För det gör det oftast inte. Lite vägledning i rätt riktning behöver de allt de små liven. Sen så är en annan grundläggande sak Baby Wise lär ut ordningen på bebisens aktiviteter, grundläggande indelade i Matning, Vakentid och Sömn. Och att de ska infalla just i den ordningen också. Det första som händer när barnet vaknar är att det äter, följt av vad man än gör när det är vaket och aktivt, följt av sömn. Och så hur goda tidsintervaller där emellan ser ut. Ej att förväxla med schemalagd amning. För Baby Wise styrs inte av fasta tider, utan bebisens signaler i kombination med goda tidsintervaller. Det är grundläggande Baby Wise.
Hur vi har gjort.
Jag läste Baby Wise innan Dylan föddes, då på engelska, nu finns den även på svenska. Jag läste den för att ha lite kött på benen innan jag satt mitt i bebissmeten, och jag valde just den boken för att jag kände andra som hade så goda erfarenheter av den. Och nu har även jag god erfarenhet av den! Vi följde så gott vi kunde råden man fick i boken, och det som är så bra med den tycker jag är att den verkligen också trycker på sunt förnuft. Och att hitta sin egen väg, man behöver inte följa slavsikt, men åtminstone grunderna. Boken säger också att om man följer rutinerna och råden i boken så bör barnet sova förbi nattamningen mellan vecka åtta och tolv ungefär, och det stämde för oss med båda barnen. Dylan har sovit hela nätter från sju veckors ålder. Då innebar det mellan midnatt och sex på morgonen ungefär, men sedan har det ju bara blivit längre och längre. Det samma gäller för Daisy. Tryggheten rutinen ger dem gör det lättare för dem att hitta in i en naturlig dygnsrytm. Och tro mig, det kan vara en del jobb i början att hålla lite koll på tider, och trösta istället för att amma varje gång barnet gråter, men det är så värt det sen! För när man väl har ett barn som sover hela nätterna känns det där lilla mecket i början som en fis i rymden, ursäkta min franska.
Sömn.
Med det sagt om Baby Wise så kommer det ju en bit till. När barnet inte vill sova. Eller vill och vill, här måste jag flika in en sak. Jag kan bli lite matt ibland när föräldrar talar om allt som deras små bebisar vill och inte vill. För sanningen är den att de inte vet vad de vill. De känner en känsla, de reagerar på den. Och vi som föräldrar vänjer dem vid saker. Som att jag vande Dylan ett tag att bli gungad till sömns. Det var inget han ville, det var en lösning jag tog till när han inte ville somna och jag inte orkade att försöka lägga om honom flera gånger. Tillslut hade han vant sig vid det. Och ville inte somna utan att jag bar på honom. Sen insåg jag ju efter ett tag att det var ohållbart att hålla på så, och fick då vackert ta smällen av att vänja honom av med det. Jag ville ju att han skulle kunna komma till ro själv, i sin egen säng och somna där. Det ser jag som lite av en förälders skyldighet att lära sina barn. Hur tidigt man gör det är väl upp till var och en, men jag tror att det är lättare om man gör det någorlunda tidigt. Sen är ju alla olika, men jag mår som bäst om jag får sova ostört, en hel natt i min egen säng. Det vet jag gör mig till en bättre förälder för mina barn, som orkar mer. Tro mig, jag har sett skillnaden i mig själv efter bara några dagar med nattvak vid sjukdom och liknande. Jag överlever, men jag är inte mitt bästa jag.
Avslutningsvis.
Sen är ju det här med att få barn att sova ett helt kapitel i sig. Hur mycket ska de gråta innan man tar upp dem? Och andra frågor. Det tror jag inte att det finns något facit på. När det gäller gråt så tror jag dock att man inte behöver vara så rädd för det. Man måste i alla fall ge barnet en ärlig chans att hinna lugna sig och somna själv. Om de ska lära sig. Man hör ganska fort efter en stund vilken typ av gråt det är. Om det lugnar sig lite, lite eller om det bara är total panik. Då får man väl plocka upp barnet och lugna det, och sen försöka igen. Jobbigt i början, men när de sen lär sig så är det så skönt! Daisy var mycket enklare tycker jag. Inte för att hon var en lugnare bebis, snarare tvärt om. Utan för att då hade jag hållt på med så mycket extra meck med Dylan redan, gungat, filtar för mörker och så vidare. Så jag hade nog fått mecka-av-mig lite tror jag. Henne har jag nästan från början bara lagt ner och låtit henne somna in själv. Klart det inte alltid funkar, men oftast. Ibland räcker det med att gå in någon gång och ge henne nappen igen, inget mer. Inte ta upp henne och hålla på och då störa insomningsprocessen, utan bara ge nappen eftersom vi använder napp, och så somnar hon tillslut. Så det var det om det! Har ni frågor kan jag svara i kommentarsfältet till detta inlägg i den mån jag kan svara på frågan, och i den mån jag hinner! Hoppas något av detta var till nån hjälp för någon!
Ps 1. Baby Wise på svenska finns att köpa här. Vi finns till och med ett par rader i förordet, men bara för att ha det sagt, jag tjänar absolut ingenting på att skriva om detta! Jag gör det bara för att det har hjälpt oss, och det kanske kan hjälpa någon annan med!
Ps 2. Jag har skrivit lite om det här förut när folk har frågat, två tidigare inlägg är länkade under kategorin "Baby Wise".
Baby Wise.
Många frågar mig vad det här "Baby Wise" är för något, och det ska jag svara på. Baby Wise är en bokserie, skrivet av Gary Ezzo & Robert Bucknam. Framför allt då den första boken, den om bebisens första tid, amning och sömn, och hur de påverkar varandra. Baby Wise lär ut en metod, eller snarare hur man får rätsida på bebisens mat- vaken- och sovrutiner direkt från de första veckorna, och hur det sedan påverkar barnets sömnvanor framöver. Den lyfter främst fram "Parental guiding" typ "Föräldraledd vägledning" på svenska. Alltså att hjälpa barnet in i en rutin, och inte anta att det är något som faller sig naturligt. För det gör det oftast inte. Lite vägledning i rätt riktning behöver de allt de små liven. Sen så är en annan grundläggande sak Baby Wise lär ut ordningen på bebisens aktiviteter, grundläggande indelade i Matning, Vakentid och Sömn. Och att de ska infalla just i den ordningen också. Det första som händer när barnet vaknar är att det äter, följt av vad man än gör när det är vaket och aktivt, följt av sömn. Och så hur goda tidsintervaller där emellan ser ut. Ej att förväxla med schemalagd amning. För Baby Wise styrs inte av fasta tider, utan bebisens signaler i kombination med goda tidsintervaller. Det är grundläggande Baby Wise.
Hur vi har gjort.
Jag läste Baby Wise innan Dylan föddes, då på engelska, nu finns den även på svenska. Jag läste den för att ha lite kött på benen innan jag satt mitt i bebissmeten, och jag valde just den boken för att jag kände andra som hade så goda erfarenheter av den. Och nu har även jag god erfarenhet av den! Vi följde så gott vi kunde råden man fick i boken, och det som är så bra med den tycker jag är att den verkligen också trycker på sunt förnuft. Och att hitta sin egen väg, man behöver inte följa slavsikt, men åtminstone grunderna. Boken säger också att om man följer rutinerna och råden i boken så bör barnet sova förbi nattamningen mellan vecka åtta och tolv ungefär, och det stämde för oss med båda barnen. Dylan har sovit hela nätter från sju veckors ålder. Då innebar det mellan midnatt och sex på morgonen ungefär, men sedan har det ju bara blivit längre och längre. Det samma gäller för Daisy. Tryggheten rutinen ger dem gör det lättare för dem att hitta in i en naturlig dygnsrytm. Och tro mig, det kan vara en del jobb i början att hålla lite koll på tider, och trösta istället för att amma varje gång barnet gråter, men det är så värt det sen! För när man väl har ett barn som sover hela nätterna känns det där lilla mecket i början som en fis i rymden, ursäkta min franska.
Sömn.
Med det sagt om Baby Wise så kommer det ju en bit till. När barnet inte vill sova. Eller vill och vill, här måste jag flika in en sak. Jag kan bli lite matt ibland när föräldrar talar om allt som deras små bebisar vill och inte vill. För sanningen är den att de inte vet vad de vill. De känner en känsla, de reagerar på den. Och vi som föräldrar vänjer dem vid saker. Som att jag vande Dylan ett tag att bli gungad till sömns. Det var inget han ville, det var en lösning jag tog till när han inte ville somna och jag inte orkade att försöka lägga om honom flera gånger. Tillslut hade han vant sig vid det. Och ville inte somna utan att jag bar på honom. Sen insåg jag ju efter ett tag att det var ohållbart att hålla på så, och fick då vackert ta smällen av att vänja honom av med det. Jag ville ju att han skulle kunna komma till ro själv, i sin egen säng och somna där. Det ser jag som lite av en förälders skyldighet att lära sina barn. Hur tidigt man gör det är väl upp till var och en, men jag tror att det är lättare om man gör det någorlunda tidigt. Sen är ju alla olika, men jag mår som bäst om jag får sova ostört, en hel natt i min egen säng. Det vet jag gör mig till en bättre förälder för mina barn, som orkar mer. Tro mig, jag har sett skillnaden i mig själv efter bara några dagar med nattvak vid sjukdom och liknande. Jag överlever, men jag är inte mitt bästa jag.
Avslutningsvis.
Sen är ju det här med att få barn att sova ett helt kapitel i sig. Hur mycket ska de gråta innan man tar upp dem? Och andra frågor. Det tror jag inte att det finns något facit på. När det gäller gråt så tror jag dock att man inte behöver vara så rädd för det. Man måste i alla fall ge barnet en ärlig chans att hinna lugna sig och somna själv. Om de ska lära sig. Man hör ganska fort efter en stund vilken typ av gråt det är. Om det lugnar sig lite, lite eller om det bara är total panik. Då får man väl plocka upp barnet och lugna det, och sen försöka igen. Jobbigt i början, men när de sen lär sig så är det så skönt! Daisy var mycket enklare tycker jag. Inte för att hon var en lugnare bebis, snarare tvärt om. Utan för att då hade jag hållt på med så mycket extra meck med Dylan redan, gungat, filtar för mörker och så vidare. Så jag hade nog fått mecka-av-mig lite tror jag. Henne har jag nästan från början bara lagt ner och låtit henne somna in själv. Klart det inte alltid funkar, men oftast. Ibland räcker det med att gå in någon gång och ge henne nappen igen, inget mer. Inte ta upp henne och hålla på och då störa insomningsprocessen, utan bara ge nappen eftersom vi använder napp, och så somnar hon tillslut. Så det var det om det! Har ni frågor kan jag svara i kommentarsfältet till detta inlägg i den mån jag kan svara på frågan, och i den mån jag hinner! Hoppas något av detta var till nån hjälp för någon!
Ps 1. Baby Wise på svenska finns att köpa här. Vi finns till och med ett par rader i förordet, men bara för att ha det sagt, jag tjänar absolut ingenting på att skriva om detta! Jag gör det bara för att det har hjälpt oss, och det kanske kan hjälpa någon annan med!
Ps 2. Jag har skrivit lite om det här förut när folk har frågat, två tidigare inlägg är länkade under kategorin "Baby Wise".
måndag 30 januari 2012
Tonight's the night
I natt är det premiär. Barnen sover nämligen i samma rum i natt! Ja, fast i var sin säng då såklart. Spännande! Får se hur det går, sover gör dem i alla fall sen några timmar tillbaka! Två läggningar blev det dock innan de somnade, men sen dess har det varit knäpptyst där inne. Hoppas det går bra, vore så skönt att få tillbaka sitt rum. Slippa smyga, kunna ha tänt tills man lägger sig och inte viska och säga "Schhh!" och "Va sa du?" hela tiden. Dylan flyttade ut när han var runt fem månader, och det gick hur bra som helst. Daisy är sex månader nu, men denna gång var det ju lite mer speciellt eftersom Daisy inte har något eget rum att flytta in i, utan deras gemensamma. Hon sover redan där om dagarna när hon sover, så har jag gjort för att vänja dem båda lite, och det har varit problemfritt. Men natten kan ju vara lite kinkigare, och att somna samtidigt utan att störa varandra. Men nu sover de som sagt vad i alla fall, och jag borde göra det samma!
söndag 29 januari 2012
Dateday
Igår var en riktigt fin dag! Jag och mannen hade nämligen en datedag! Så efter lunch så lämnade vi de här två små godingarna med deras mormor och morfar och åkte ner mot stan.
Efter lite shopping så gick vi sen till Hotell Gillet och tog en afternoon tea. Så mysigt! Scones med grädde och hallon-rabarber marmelad, småkakor och bakverk tillsammans med deras egen teblandning. Perfekt att komma in i värmen till efter en stund ute i kylan.
Sen blev det lite mer shopping tills hungern tillslut förde oss till kvällens restaurant, Il forno italiano. Supergott, och mycket bra service! Och i gammal mysig miljö dessutom, gör ju halva grejen.
Och sedan avslutade vi det hela med att dra en bio. Senaste Mission Impossible. Bra faktiskt!
Runt midnatt var vi sedan hemma igen, lite trötta men mycket glada! Och otroligt tacksamma för att vi fick ha en så fin dag på tu man hand! Fick verkligen ny energi och glädje av det! En liten paus i vardagstugget. Mer kärlek åt folket helt enkelt!
Prenumerera på:
Inlägg
(
Atom
)