onsdag 7 september 2011

Allmänt babbel om små stora problem.

Tjaba. Höll just på att börja det här inlägget med den mest avtändande meningen som finns, att jag egentligen inte har något speciellt att skriva om. Men så tänkte jag om. För ungefär hur sugen blir man på att läsa en text när någon inleder med just den frasen. Inte så jättesugen. Dock är det faktiskt den bistra sanningen. Jag har egentligen ingenting att säga. Jag bara kände för att skriva lite. Mannen är och spelar innebandy, båda barnen sover sen ett tag tillbaka, och jag sitter själv i vardagsrummet med fötterna på soffbordet och laptopen i knäet. Och med blogglust utan ambitioner. Så jag ska inte hålla på så länge. Själv kan jag bli lite avskräckt om jag möts av en för lång text om jag inte är på humör. Om den sedan dessutom börjar med att säga att den egentligen inte handlar om någonting, så har jag inte ens hunnit läsa klart den meningen innan jag sagt tack och hej.

Egentligen så har jag lust att blogga om pyssel, och om allt vi fixar med i lägenheten hela tiden. Men jag känner mig inte tillräckligt färdig än för att visa några före och efter bilder. Jag har dessutom ett stort bokylleproblem i vardagsrummet just nu, som har gjort att möbleringen av det rummet står och trampar lite på samma ställe för tillfället. Observera dock att det inte är ett stort problem, utan bara ett stort bokhylleproblem. Viktigt att sätta saker i perspektiv. Stora problem är typ svält, krig, sjukdom och dylikt. Mina svårplacerade bokhyllor kvalar inte riktigt in i den ligan. Och där håller jag mig från att skriva, än. Det är bara det att vi har typ en och en halv möblerbar vägg i vardagsrummet. I övrigt är det en ganska öppen planlösning. Och vardagsrummet ligger i hjärtat av lägenheten, mitt i smeten. Så det är massa öppningar och dörrar överallt. Och två stora fönster.

Problematiken i detta är att eftersom jag inte riktigt vet hur jag vill ha möbleringen än, så kan jag ju inte sätta upp något på väggarna heller. Så allt bara står. Och tyvärr så är jag inte den som gärna nöjer mig med en bra lösning heller, utan jag vill ha den ultimata lösningen. Men den hade varit att köpa nya smalare bokhyllor, och det kan vi inte göra nu. Så jag får fundera lite till, men snart så måste jag slå till på en lösning. För sådana här i-landsproblem kan vi ju inte ha.

1 kommentar :

  1. åh vet hur det är, när hela möblemanget står still (eller alltså, möblerar-fasen). vi har också ett svårmöblerat vardagsrum, o jag tror aldrig att jag kommer sluta tänka "men om" när det gäller det här rummet...

    jag är taggad på pysselbilder, fast bara om du vill!

    hej.

    SvaraRadera