Mysmorgon

Ja det var en fin fredag igår, och jag har haft en osedvanligt fin lördagsmorgon med!

Plockade upp lillkillen vid tjugo över åtta och lät mannen som kom hem sent i natt sova vidare. Vi myste ihop ett tag, åt frukost och njöt av att köket badade i morgonsol. Sen blev han lite sömnig vid tiotiden så jag la ner honom för en liten förmiddagslur.

Plötsligt hade jag all tid i världen. Jag hade ätit frukost, disken var gjord, jag hade gjort mig i ordning och lägenheten var redan hyfsat städad. Så jag läste lite i Bostadsguiden och började pyssla vimplarna som jag inte kom igång med igår. Och tänk, 135 bostäder i tidningen, och inte en enda lagom stor en i vår prisklass. Ibland skulle man bo i Boden. Där går herrgårdarna för runt 600.000 kronor. Här i Uppsala ligger en sån på låt säga, 10 miljoner. Och en villa i vårt närområde på mellan 3,5 miljoner och 5,5 miljoner. Som hittat ju!

Dagen i korthet

Började dagen med en mysfrukost tillsammans med mannen innan barnet vaknade, och innan mannen tog sina väskor och for till London. En väldigt fin start på dagen med andra ord!

Sen vaknade Dylan strax efter att mannen hade åkt, för att hålla mig sällskap, och hålla mig sysselsatt. Han är nämligen unstoppable i sin gåstol nu. Och, han har kommit på hur man drar ut kökslådorna.  Ser ni den där oskyldiga, men dock så medvetna blicken som bara går att skymta i ett barns ögon just sekunden efter ett "Nej nej, aj aj".

Sen när Dylan hade ätit sin frukost och somnat om en stund, så skrev jag en att-göra-lista. En punkt är nu avklarad. Resten av dagen ägnades åt att vara ineffektiv och njuta av det vackra höstvädret, med två promenader, BVC-besök och mat hos mina föräldrar. Den elfte oktober tvåtusentio, det var en fin dag vill jag minnas.

Ännu en dag i bilder

Efter söndagsmötet imorse, som var ett riktigt härligt möte om att vara passionerad, så tog mannen, barnet och jag en härlig höstpromenad på stan!

Mannen, som för övrigt var väldigt stilig idag inte sant, twittrar om att jag blev "star struck" av vad som hände näst. Men att jag skulle ha blivit det var väl lite att ta i. Fascinerat intresserad kan jag däremot gå med på.

För vi hamna mitt i filminspelningen av Hollywood-varianten av "Män som hatar kvinnor" som på engelska kommer att heta "The girl with the dragoon tatoo" tror jag.

Plötsligt låg en liten bit av Hollywood i lilla Uppsala.

Scenen med barnensdag-paraden i Hedestad är det som spelas in på Drottninggatan.

Och jag är ganska säker på att vi inte brukar ha någon Hedestads Kuriren i Uppsala i vanliga fall. Får spana om denna fasad skymtar på vita duken sen.

Efter ett litet tag, och näst intill släpande, så fick mannen tillslut med mig ifrån inspelningsplatsen och till vårt egentliga mål för promenaden. Sushi! Oh I just can't get enough!

Hur var det man gjorde nu igen...

Sen fortsatte vi vidare för att se lite innebandy. Våra "kyrk-pojkar", och några andra pojkar med för den delen i LOIF, som lyckades kämpa sig hela vägen upp till division ett förra säsongen. Heja!

Dylan var väl, hm ja, måttligt road. Men vid gott mod!

Han var dock mer road av att massakrera och äta på match-programmet. Nej Dylan! Usch! Fy! Var ord som kunde höras ifrån vår del av läktaren.

Och till sist, ett försök till en dagens inne på sporthallens allt annat än fräscha och gemytliga toalett. Men ibland får man göra som Kajsas Warg och taga vad man haver. Och så var det med det! Och så var det med denna dag!

Dagen i korthet, dagen i bilder.

Ovanligt morgonpigg Dylan plockades upp av mannen vid tio över sju imorse innan han åkte för att träna, och bar med sig ett talande budskap till sin trötta mor. För egentligen "Who needs sleep?" det är ju så överskattat. Så vi gick upp och åt frukost. Sen gosade vi faktiskt ner oss i sängen igen och somnade om, båda två. Tills ett par skator landade på fönsterbrädan till vårt sovrumsfönster och började knacka med sina näbbar. Som sagt, who needs sleep, men då var klockan nio i alla fall.

Sen vart det bebisfika och mammafika med ananas-tema. Kall ananasgröt och ananspaj, nästan samma sak, fast jag skulle inte vilja byta.

Vid lunchtid så hade Dylan ett litet mini-genombrott då han upptäckte sin egen skugga. Mycket festligt att titta på!

Sen promenerade vi till ICA, posta några brev, köpte lite pålägg, lite toapapper som ni ser håller på att trilla ur vagnen här, och grönt vaniljte. Sen gick vi hem igen och väntade på att pappa slash mannen skulle komma hem. Slut for idag, tack för idag!