Jag sitter bredvid Dylan som sitter på pottan. Han pekar på sin mage och säger: "Vad är det?" Fast det låter mer: "A-e-dää?" Det är din mage svarar jag. Och så pekar han lite längre ner, på sina privata delar och frågar igen: "A-e-dää?" Ja, vad är det svarar jag. Han tänker efter en stund och så svarar han: "Korv! Mmm... nam-nam!" Och jag asgarvar ihjäl mig.