Och ändå känner jag inget annat än kärlek

Dylan river ner min favoritljusstake i golvet, och överdelen går i bitar. Sen när jag sitter och förgäves försöker att limma ihop de små, nästan minimaliska bitarna så passar han även på att riva ut samtliga lådor som han når till i köket. Sen tycker han att jag är tråkig och kommer bort till mig där jag sitter och står och drar i mitt byxben och utstöter med sin gnälligaste ton: "Maaa maaa maaa maaa" tills jag plockar upp honom. Då spyr han upp ett russin på min nytvättade tröja. Och jag bara älskar honom! Älskade skitunge!