I år så ersätter jag den sedvanliga något större julgranen med tre små istället. Dylan kanske skulle klara att hålla fingrarna ifrån pyntet, men förmodligen inte. Så det fick bli såhär istället. Rätt trevligt ändå tycker jag. Jag är ju inte supertraditionell när det kommer till julen ändå. Inte så att jag förgås utan julstjärnor i krukorna och mistlar i taket, men jag tycker att det är trevligt.
Pyntet kunde inte vara mycket tyngre än dessa fjäderlätta glaskulor, för då skulle grenarna bågna.
Och ni som är nyfikna på hur vi har det hemma, ni får väl ta en titt i kristallkulan vet jag!
