Och idag så har datorn flyttat ut ifrån sovrummet! Hela vägen in till pysselrummet har den dock inte kommit än, jag måste få lite bättre ordning där inne först. Så just nu mellanlandar den i vardagsrummet så länge. Men förhoppningsvis inte sååå länge. Igår hade vi som sagt vad fest här hemma, för mig och min pappa. Pappa som fyllde arton år tre dagar efter att han blivit just pappa för första gången. Min pappa. Jag älskar min pappa! Det kan inte alltid ha varit lätt att börja så ungt, men han har alltid tagit sitt ansvar, funnits där och varit en underbar närvarande pappa som stöttat, förmanat, uppmuntrat och älskat mig genom hela mitt liv. Det såg nog inte ut som att de hade så bra förutsättningar när de började, mina föräldrar. Men är det något som deras äktenskap har lärt mig så är det att något som ser dömt att misslyckas ut kan bli något fantastiskt, om vilja, beslut och osjälviskhet finns. Samtidigt som något som ser ut att ha alla förutsättningar i världen för att lyckas, kan gå i krasch. Många var dem som nästan hånade dem för att de bestämde sig för att satsa på sitt förhållande fast de var så unga, och talade ut olycksord över dem om att det där, det håller aldrig. Men fyra barn, och två barnbarn senare så älskar de fortfarande varandra, och det är jag så otroligt tacksam för.
