måndag 29 september 2014

Tourists in Paris

Dag två i Paris så bestämde vi oss för att klara av alla turistiga must-sees. Eftersom Arash inte hade sett dem tidigare. Och det var hans idé att vi skulle ta en sådan där dubbeldäckad "Hop-on Hop-off" buss. Jag var väl minst sagt motsträvig först. Kändes väl lite väl turisttöntigt, men jag gick med på det i alla fall. Give and take, så funkar ju äktenskap. Tur att jag inte fattade förens vi klev på bussen att man dessutom skulle sitta med gröna hörlurar och lyssna på en inspelad cheese guideröst, för då hade jag nog aldrig gått med på det. 

Yeay! Let's do this!

Vi hade i alla fall snacks-shoppat innan, smart drag!

Och trots min motsträvighet så fick jag nog ändå erkänna att bussresan var en bra idé. Man slapp gå sig galet trött på enbart transportsträckor mellan monumenten, och man slapp byta Metro hit och dit för att klara av alla stopp och lägga en hel dag enbart på detta. Så det blev ju väldigt tidseffektivt på just turistbiten, den bit jag ändå mest bara ville ha avklarad. Så helt klart en win-win! Här, Notre Dame såklart.

Lite Louvre.

L'Arc du Triomphe.

Och så la grand finale, mr Eiffel. Och här valde vi att hoppa av vår Hop-on Hop-off buss för ett mer grundligt stopp. Är vädret såhär fint, ja då måste man ju bara upp i tornet och spana på utsikten i trevligt sällskap. Kanske ta trapporna också och passa på att bränna bort några kalorier pain au chocolate.

söndag 28 september 2014

Paris golden hour

En långweekend hade vi i Paris, mannen och jag. Flög på torsdag runt lunch och landade strax efter klockan tre. Väldigt fint att komma sådär på eftermiddagen. Man behöver inte lämna över till barnvakt i ottan och man har ändå skaplig del kvar av dagen. När vi lämnat väskor och så på hotellet så promenerade vi ner mot Seine och Place de la Concord, som vi bodde några minuter ifrån.

Ah Paris! Tu es belle!

Hotellet vi bodde på hette Hotel Astor Saint-Honoré på Rue D'Astorg. Mellan Champs-Élysées och Montmartre ungefär. Vi hade ett fint rum med stora fönster mot en lugn innergård. Ett bra prisvärt hotell med mysiga rum, mitt emellan typ allt, Eiffeltorn som Louvre. Men nästa gång vill jag nog bo i Montmartre. Men det fanns typ inget vettigt kvar att boka där när vi bokade bara. Får vara ute i lite bättre tid nästa gång.

Paris selfie.

Och där var den plötsligt, Eiffeltornet. Och då visste man säkert, jo vi är i Paris.

Det var mannens första gång där och min andra. Om språkresa i nian räknas, haha. Men språket kan jag ju lite i alla fall, och de stora sevärdheterna har jag sett live tidigare.

Pont Alexandre III.

Et voilà! La Seine.

Underbart att strosa, stanna och bestämma takten efter lust och känsla.

När det började skymma så traskade vi hemåt igen, för att byta om och gå ut och äta lite.

Och fönstershoppa lite på vägen. Paris style. För drömma, det kan man ju.

Paris is always a good idea


Nu är vi hemma igen ifrån ett soligt Paris. Underbart är ordet för hur det har varit. Underbart. Vi har haft otrolig tur med vädret, strålande varma höstdagar. Tänkte lägga upp lite bilder när jag hinner framöver. Men Paris med kärleken på hösten alltså, en riktigt bra idé.

Three cheeky little monkeys


Sitter på flygplatsen Charles de Gaulle nu efter ett par helt underbara dagar i Paris! Riktig indiansommar med strålande sol och runt 23 grader nu i slutet av september. Helt underbart! Tusen bilder minst har jag tagit också, på allt från takåsar till Eifeltorn. Delar gärna några sen! Men nu sitter jag här och förundras över att trots fantastiska dagar och mycket välbehövlig och efterlängtad egentid med mannen, så smyger ändå en känsla av hemlängtan sig in i magen. Och längtan, efter dessa tre små underbara busungar som jag annars spenderar största delen av mina dagar med. Och tänk, hur mycket jag längtade efter en liten, liten paus just innan vi for. Ett par fjuttiga dagar senare så är den längtan mättad och allt jag vill är att bre deras smörgåsar igen, hjälpa dem med dragkedjor och skor och ge dem en puss innan jag stoppar om dem för natten.

fredag 19 september 2014

Flowers for the hostess


Sommaren sjunger på sista versen nu, och jag passar på att plocka med mig en sista gåbort-bukett ur rabatten. En dahlia som jag inte trodde skulle hinna blomma i sommar hann det, på grund av den varma september. Lavendel, mynta, vallmo, lite murgröna och annat smått och gott. Mycket av det jag sått i år kommer dock inte att blomma för första gången förens till våren. Så om jag redan längtar lite till våren redan? Ja!

söndag 14 september 2014

Let's hope it stays that way


fredag 12 september 2014

Misty morning

Älskar denna tid på året! Speciellt med så vackra varma dagar som nu, och kontrasten mellan de dimmiga höstdoftande morgnarna. Den är poetisk på något vis. Den viskar om vad som komma skall och minner om det som just varit. Den är ny och bekant på samma gång. Hösten. 

Stensättning klar!

Då var stensättningen klar!

Allt går liksom i ett nu, blev så nöjd med resultatet! Nu återstår lite återställning av rabatter och kanter och så. Och att göra någon slags stentrapp utanför ytterdörren.

Stensättningen rundar av sen mot den gjutna plattan som ska bli grunden  till uterummet.





Så då är det dags för hantverkarna att ge sig på byggnationen av uterummet nu! Ska verkligen bli så kul att se det växa fram. Man har en bild i huvudet, ritar upp den på papper och ser den gå från fantasi till verklighet. Den bästa kicken i allt kreativt arbete tycker jag!

torsdag 11 september 2014

Plattsättning på gång

 De gamla plattorna är bortplockade, dags för nytt underlag.

 Markduk, bärlager och sättlager på plats!

 Och plötsligt så börjar vi få en ny uteplats!

Stenen är marksten Rustik från S:t Eriks i färgen naturgrå. Vi blandar helsten och halvsten i ett oregelbundet mönster, men i raka rader för att få en känsla av gammal gatsten, typ. Otroligt nöjd med resultatet, blev finare i verkligheten än vad jag kunnat föreställa mig! Nu när jag skriver så är stenläggningen klar, så mer bilder på det kommer imorgon! 

Här har det gjutits platta



Vår trädgård är lika vacker som en lerig åker en blöt novemberdag

God morgon frukostutsikten! En grävskopa utanför fönstret, inge konstigt alls.

En ny vallgrav i trädgården, inge konstigt alls det heller.

Mera grejer som inte är något konstigt alls.

Och ett stort hål och en lika stor jordhög på sidan av huset, det vet ni vid det här laget, att det är ju inte konstigt alls det heller. Men nu är det igång på allvar, kul!

På baksidan byggs det lekstuga, men på framsidan så händer det också grejer

Ja såhär såg vår framsida ut för ett litet tag sedan. Altanen är gammal, liten och sliten. Byggd på 70-talet. De fyrkantiga betongplattorna har både sjunkit, och lagts om några gånger av tidigare husägare, så mönstret är lite oregelbundet. Men nu ska det bli nytt! Passar på nu i slutet av säsongen så man slipper byggkaos när man vill nyttja det, för kaos kommer det att bli! Det ser ut som om Daisy anar det också.

Plattorna är inte så vackra, men vi hade faktiskt inte tänkt att byta dem än. Men nu var det så att vi tog en offert på en annan sak i trädgården, och fick då med en fin offert på ny plattsättning i samband med detta, så vi slog till.

Det egentliga ingreppet vi tog offert på ska ske här, mot husets sidogavel. I dagsläget en gammal rabatt, nu tömd på växter, samt fläckigt gräs. Här ska det nämligen bli ett uterum! Som jag längtar! Det ska till stor del byggas av gamla fönster som jag lite fräck frågade om jag kunde få överta när en granne bytte sina till nya. Samt en pardörr jag köpt på Blocket.

Room4U heter företaget som utför arbetet, och vi har använt oss av dem förut, när vi bytte panel och byggde till förrådet. Och eftersom vi varit väldigt nöjda med deras arbeten tidigare hos oss så var de naturligt att välja dem igen. Hantverkardjungeln kan vara snårig, så när man hittar en bra, håll fast vid den. Law of the jungle. So, let the chaos begin!

måndag 8 september 2014

Lekstugan del 11 - Veranda

Här har ni mig. The real me när jag håller på. Smygfotad genom toafönstret av mannen. Snygg va? I knallgröna barnhörselskydd, skyddsglasögon, rosa snickarbyxor och crocs. Jag är i all fall alltid rädd om mig när bygger. Och knäskydden i byxorna är oumbärliga, även vid trädgårdsarbete. Man får vara rädd om den lilla kropp man fått. Sedan kan ju arbetshöjden i denna bild diskuteras, men ett benstativ står på inköpslistan. Och väntlistan då budgeten för detta projekt redan är sprängd.

 Något som inte påverkat budgeten är dock den lilla verandan som tillkommit fram på stugan. Byggd endast av överskottsmaterial från stugbygget. Och i och med slutförandet av den så är alltså stugan färdigbyggd! Helt galet! Jag gjorde det! Ja, insidan återstår ju, och målningen, men ändå. Hade någon visat mig denna bild i april och sagt att jag hade byggt stugan på bilden så hade jag inte trott dem. Men det har jag alltså. Och jag är nöjd! Någon sned vinkel här, någon jackad panelbräda där, men vadå, lite förlåtande måste jag ändå vara. Det är det första jag bygger.

Så nu ska stugan målas. Den ser kanske målad ut, men det är bara grundfärg, förutom dörren som blev färdigmålad idag i samma kulör som ytterdörren på vårt hus. Halvmånefönstret ovan dörren kom färdigmålat, men fodret ska strykas. Stugan kommer ju som sagt att bli ljust varmgrå som vårt hus den också, så någon dramatisk skillnad är inte att vänta. Men det ska bli skönt när sidofönstren inte är bruna längre. Stugan är alltså ca 5 kvm stor och har en nockhöjd på strax under 3 m, och det ska bli jättekul att göra iordning insidan så kidsen kan börja nyttja den! De längtar också vill jag lova och är på sina egna vis aktiva deltagare i arbetet med stugan.

onsdag 3 september 2014

Pick a view

Vyn på bilden har inget med texten att göra, förutom att den är utvald för att åt det hållet såg det bra ut, medan åt andra hållet var det mer eller mindre kaos.

Jag får STÄNDIGT frågan hur jag orkar och hinner med allt jag gör. Det vill säga renovera möbler, bygga lekstuga, gräva i trädgården, plantera och så vidare. Och varje gång jag får frågan blir jag lika ställd. För vadå tänker jag, alla har ju lika mycket tid till sitt förfogande. Tjugofyra timmar på ett dygn, ingen får fler ingen får färre. Men sen är det ju upp till var och en vad vi gör med dem.

Jag tänker helt sonika att jag prioriterar vissa saker medan de som frågar mig hur jag orkar helt enkelt prioriterar andra saker, saker som jag i min tur kanske prioriterar bort. För tro mig när jag säger detta, jag har inte fler timmar på mitt dygn. Bygger jag, gräver i trädgården eller målar, ja då kanske tvätten får stå orörd i några dagar under tiden. Maten får lagas snabbt, pommes, chicken bites, in i ugn, blanda sås, klart! Typ så. Inga långkok eller handrullade köttbullar de dagarna. För det hinner man helt enkelt inte med. Man kan inte äta kakan och behålla den.

Och egentligen så tror jag att de som frågar mig hur jag hinner med skulle kunna lista ut detta om de tänkte efter. Att jag fuskar och slarvar mig igenom andra bitar av livet för att hinna med, under tiden jag fokuserar på något projekt. Men, om vi ska vara helt ärliga, så tror jag inte att man vill tänka efter. Man vill att det ska finnas supermänniskor som bygger en lekstuga med högerhanden, leker med barnen och lagar oxrullader med vänster. Eller jobbar heltid på supercoola jobbet och är en heltidsöverlåten förälder och en intressant, snygg, fit och engagerad livspartner. För finns dessa supermänniskor så betyder det ju att vi också kan bli en, bara vi jobbar tillräckligt hårt. Och så stressar vi ihjäl oss, tappar bort både oss själva och de vi älskar, och för vad? Ett overkligt ideal som vi själva skapat genom att plocka russinen ur kakan hos andra människor och deras liv. Ofta människor vi inte känner personligen och egentligen inte har en susning om hur deras liv ser ut. På riktigt.

För en sak kan vi vara helt säkra på. Vi äro alla människor. Vi har våra stunder då vi totalt briljerar och strålar, och stunder vi tror att vi aldrig någonsin ska kunna återhämta oss ifrån. Vi har också alla en fasad som vi visar upp, och detta behöver inte vara något dåligt, ibland kan det ju låta så. Speciellt i vårt "reality" frossande samhälle. Men fasad handlar mycket om integritet. Man ska och bör inte visa allt för alla, det är min åsikt. Det är något sunt i att inte blotta sig konstant för alla möjliga okända människor, människor som varken har respekt eller kärlek till dig. Det finns ett uttryck, "If they don't know you personally, don't take it personal." I sociala medier kommer folk att blanda yta med djup. Vackert och fult. Men det är fortfarande den bakom skärmen som väljer vad de visar, både när det är välpolerad yta eller förkrossande verklighet. Vi alla projecerar en bild. Och vi väljer vad vi visar.