onsdag 30 november 2011

I-landsraseri

Alltså Hemglassbilen. Få tillfällen blir jag så upprörd som när den kommer. Vad nu då kanske ni tänker. Säljer de oetiska varor? Glass tillverkad av barnarbetare i fjärran land, eller innehåller glassen farliga ämnen som de mörkar måntro? Nej. Glassen är det säkert inga konstigheter med, och så vitt jag vet så tillverkas den av myndiga människor. Men, de kommer alltid till oss omkring klockan nio på kvällen. Ställer sig utanför vårt hus och kör sin, enligt mina då upprörda öron, bedrövliga melodi på absolut högsta volym så att den riktigt ekar mellan husväggarna. Så pass att man alltid hör små gnyn inifrån sovrummen. Gnyn utav störd sömn. Klockan nio på kvällen! Ni som inte har barn, jag tillåter er att fnissa åt min upprördhet.

Men ikväll var en sån kväll när jag hade lust att hänga ut genom fönstret med ett hagelgevär och skjuta sönder däcken på bileländet. Daisy hade precis somnat efter lite gny, och så kommer den. Hemmglassbilen. Och fyrar av sin ekande ljudsalva av dududu du du, dududu du du, didi didi didi. Inte en, utan två gånger! Skithögt utanför vårt hus! Själv sitter jag på helspänn, håller andan och hoppas på att den kompakta tystnaden som råder då ens båda barn just har somnat ska få fortsätta att vara just det. Kompakt. Men nej då, mycket riktigt så bryts den av ett sakta lågt snyftande, som snart byts till ett mer bestämt snyftande, som blir till gråt. Jag kokar inombords. Och står i valet och kvalet av att antingen gå in, natta om och trösta. Eller, helt sonika springa ner till glassgubben, ta tag i hans lilla magväska med växel och släpa med honom hela vägen upp i lägenheten, och tvinga honom att natta om det barn han just har väckt. Fast det såklart, han gör ju bara sitt jobb stackarn. Åh suck. Nåväl, jag får väl dra iväg ett argt mail till kundtjänst istället. Så att jag sedan kan släppa det här och bli upprörd över lite viktigare saker istället. Eller rent utav inte bli upprörd alls, utan faktiskt bara va lite glad. Ja, så kan vi säga. Annars då? Är det svårt att få licens för en hagelbössa?

6 kommentarer :

  1. Morr! Förstår att du blir arg!

    SvaraRadera
  2. grrr! hihi, och här sitter jag och äter yoghurt med en klarvaken liten rackare som inte alls är sugen på att sova heller. här kan jag inte skylla på glassbilen bara.

    SvaraRadera
  3. Jag håller med dig om att det är störande. Varför ska den åka så sent på kvällen och tuta?! Det borde inte vara tillåtet. När ens barn har somnat är man ofta trött efter en hel dag och då vill man bara ta det lugnt och njuta av lugnet och tystnaden.

    Sara

    SvaraRadera
  4. Å vad jag känner igen mig! Vi kan starta en gemensamm aktions-grupp MOT glassbilstutande på kvällarna! :)

    Hos oss kommer de strax efter åtta och stannar PRECIS utanför ytterdörren till vårt hus och spelar sin truddelutt FLERA gånger. Trött blir jag. Och arg. Och barnen vaknar...

    // Jenny

    SvaraRadera
  5. Hihi. Själv blir jag irriterad på hundägare som högljutt ropar på sin hund eller föräldrar/mor-farföräldrar o.s.v. som låter ungarna toookgapa precis när man ska gå förbi dem med vagnen med sovande barn i. Eller som igår när jag frågade brevbäraren om han ville hålla upp dörren åt mig när jag kom med vagnen och han bara ignorerade och sedan började slamra hogljutt med postfacken medan jag fick krångla mig in och förbi med vagnen samtidigt som jag försökte prata lugnt och vagga vagnen så att Noah skulle fortsätta sova ett tag till när vi kom in. Som tur var lyckades det.

    Hagelgeväret tycker jag du ska skippa dock. Tror det kan traumatisera barnen mer än glassbilsmelodin. ;)

    SvaraRadera
  6. Emma: Ja! Men som tur vad så går det snabbt över!

    Smäm: Haha! Ja när de inte vill sova blir det väldigt påtagligt att man har barn ;-)

    Sara: Ja man undrar ju vilka känslor de vill associeras med!?

    Jenny: Ja låt oss starta! Vi kan bilda en facebook-grupp! Jag har faktiskt mailat dem, men utan att få svar >:-(

    Ulrika: Ja det är också irriterande! Hagelgeväret var dock mer en metafor ;-)

    SvaraRadera