torsdag 9 april 2009

Tänkta tankar

Asså det är ju kul med kläder. Det är ju därför jag ofta bloggar om kläder. Men frågan är, hur kul? Detta har jag funderat mycke kring idag. Hur kul, fast egentligen mer, hur viktigt?

En person som jag, som både är intresserad av och jobbar med kläder kan nog inte undvika att hamna i den frågeställningen. Eller bara väga av ibland. Utvärdera. Jag tycker nog att jag både har blivit bättre, och sämre när det kommer till min syn på kläder. Bättre för att jag inte längre känner typ "Jag MÅSTE ha den här, eller den där" men sämre, just kanske för att jag inte känner den där känslan längre. Nu är det mer "Okey".

Jag menar. Förut så visste jag, egntligen, att jag inte dog eller att världen inte gick under utan det där plagget eller saken. Jag visste att det bara var en känsla. Det var stormigt och det var kval. Strid mot sunt förnuft eller för habegäret. Så är det inte längre. Köper jag något så köper jag något, och så var det inte mer med det. Kan jag inte köpa det så låter jag bli. Men när jag inte känner kvalet längre så kanske man blir oförsiktig. Passiv. Vad vet jag.

Men det är inte egentligen köpandet av kläder jag har tänkt på idag. Det är inte så mycke med det. Vi har en månadsbudget. Mer platsen och utrymmet det tar i mitt liv. Hur viktigt tycker jag att det är egentligen? Och där vet jag ju svaret. Eller? Tror jag mig vara av en åsikt och lever en annan. Det är vad jag har funderat på idag. Är det släntrianmässigt eller är det på riktigt. Eller är kanske det släntrianmässiga på riktigt? Med släntrianmässigt så menar jag vanor. Tankesätt. Mina vanor är mitt beteende, som är mig. Den jag är. Och vem vill jag då vara. Haha. Djupa tankar jag har trasslat in mig i nu. Vi är ju i alla fall det vi gör. Inte det vi vill. Och jag vill leva för människor. Gör jag?

1 kommentar :

  1. Jag svarar nog själv på min egen fråga. Ja. Jag är nöjd med mitt liv. Men vill alltid mer. Bättre. Mer.

    SvaraRadera