lördag 7 mars 2009

Den där Jesus.

Fick återigen en kommentar om att skriva om min kristna tro. Och jag måste erkänna att jag är ganska trött för tillfället efter att ha jobbat en hel lång dag, men jag ska skriva inlägget ändå. Men då får ni också ta det för vad det är. Hoppas det ska vara till någon glädje för den som önskade det. Det blir inte så långt för vi får finfint främmande snart, och jag ska baka lite innan. Men here we go.

Jag är alltså kristen. Kristen som i ja, jag tror på Gud. Ja jag tror att Jesus var en verklig person. Och ja, jag tror att Bibeln är sann och inte en sagobok. Jag tror dessutom att det finns historiska belägg för att Bibeln är trovärdig, men, att det inte är det viktiga då den kristna tron ändå alltid kommer fram till ett val av tro. Att tro på Gud.
Många människor säger att de tror att Jesus var verklig. Men de tror inte att han var Guds son. Och de tror inte att han var en frälsare och en mirakelgörare. De kallar honom för "en god och vis man". Men för mig finns det ett stort problem med detta. För Jesus själv säger ju att han var Guds son, och att han kommit till världen för att frälsa den. Tror man inte detta så blir han ju plötsligt en lögnare och en galning i stället. För vem kallar sig Guds son och förblir friskförklarad? Ja, om det inte var sant då. Så när det kommer till Jesus så kan man aldrig vara passiv. Det finns alltid ett val. Ja Jesus, eller nej Jesus.

Och nu blir detta ett väääldans långt blogginlägg om jag ska gå in i alla delar av vad det innebär att han var Guds son, och hur han frälste världen? Dog på ett kors vet ju de flesta. Men varför? Varför frälste han världen genom att dö? Och så så mycke mer. Men jag fortsätter gärna för de som vill! Som kristen så måste jag ju erkänna att jag faktiskt på riktigt arbetar för människors frälsning. Och för din som läser nu också, om du inte är frälst. Typ som nu genom att skriva om min tro. Och varför? Jo för att Jesus är det bästa jag vet! Och för att jag anser att om en människa verkligen skulle göra anspråk som jag och de som kallar sig kristna gör, på att ha funnit en frälsning och en mening med livet, så vore den frälsningen inget att ha om den inte inspirerade i kärlek till att andra skulle finna den med. Krångla jag till det eller förstår ni fortfarande? Jag menar bara att har man verkligen funnit frälsningen och vad den innebär så kan man omöjligt låta den stanna bara med sig själv. Även om det inte är alltid är lätt. Det innebär ofta att offra av sin egen bekvämlighet eller coolhet eller nåt. Men ändå. Vad är det jämfört med vad Jesus offrade?

Men nu ni, nu får vi främmande, så jag måste gå. men jag lämnar er med ett citat som min make ofta citerar av Martin Luther: Även om Kristus hade fel och världen har rätt, så väljer jag ändå Kristus. Varför? Jo för att leva för Jesus innebär att leva ett liv för andra människor. Och för mig är det sann glädje!

JO

6 kommentarer :

  1. Så sant och så bra! Preach! För att citera en gammal sångtext av Pelle Karlsson:
    -"En livstid tillsammans med Jesus är som en solig dag utan slut..."

    SvaraRadera
  2. Tack JO! jag vet inte jag har länge funderat på de med Gud... men älskar han lilla mig? menar jag 1 av alla som finns på jorden.... jag önskar att jag kunde tro somdu jag skulle vilja de... men blir det bara poff attman börjar tro? jag vet inte? hur funkar de. vad begör han av mig.
    slog upp en värs i en bibel jag hittat det stod du ska lämna din far och din mor nått sånt.
    blev lite paff...
    menar, vi har rätt starka familje band.
    Är det sånt som krävs av den som är kristen? jag vet bara att det finns något annan som skapat.min fmilj är inte krista men inoom mig tror jag att det finns någon som sapat allt. men jag vet inte hur jag ska förklara... känner mig så tafatt... om jag säger som så jag önskar jag kunde önska mig att få bli guds barn läste om de i bibeln. kan jag önska mig de? eller är det bara vissa som får bli de? ärdet speciella dagar man kan bli de. hur funkar de?

    SvaraRadera
  3. Mr F: Pelle vet vad han snackar om :)

    Anonym: Här kommer ett långt svar :)

    Ja det är sannerligen inte så lätt att förstå allt alltid. Skönt då att man har en livstid på sig att börja förstå och börja lära känna Jesus från det att man bestämmer sig för att tro. Man måste inte veta allt på en gång. Såklart inte! Tror du jag vet allt än? Oh no! :) Det skulle va nåt det :)

    Men ärligt talat så tar saker tid. Man förstår inte allt ifrån början. Som versar som säger lämna sin far och sin mor. Fast det står ju om äktenskapet. Det är en av verserna man läser i vigselakten. "Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru." Det står i Matteus 19 vers 5 bland annat. Men det kanske inte var det du syftade på? Men visst är det så annars i vissa länder att unga människor behöver lämna sina familjer för sin tros skull, för att de blir utslängda eller hotade för att deras kultur eller religion inte tillåter dem att välja att tro på Jesus.

    Du skriver också att du har en tro på någon som skapat allt, och det är ju en jättebra väg att börja söka svaret på. Du är inte tafatt, du har fått makten att själv bestämma över ditt liv, vad du vill tro och du har börjat söka och fundera. Så tafatt är du inte!

    Och visst kan du bli Guds barn. Känner att orden inte riktigt räcker till för att förklara allt enkelt nu, men det är inget mystiskt att bil Guds barn. Du ÄR redan Guds barn. Och han älskar dig! Och oavsett vad du gör med ditt liv kommer det vara min fasta övertygelse att du alltid är Guds barn. Det är vad jag tror. Och bara vi själva kan skilja oss ifrån Guds kärlek och beskydd. Så du behöver inte önska dig att bli Guds barn, för enligt honom så är du redan det! Jesus har betalt priset för vår synd, och allt vi behöver göra är att säga vårt JA till honom. I en enkel bön. Ingen speciell dag, inga speciella ord. Bara dina egna. Din egen bön till honom om att han ska förlåta dina synder, som är orsak till att frälsning behövs över huvud taget, och om hans frälsning. Och att be honom komma in i ditt liv och bli din Herre. Typ så funkar det :)

    Hoppas de gav svar på det du undra, nu ska jag sooova! Go natt!

    JO

    SvaraRadera
  4. hej jo! å tack för ditt svar! det värmer mig så djupt... vet itne men tårarna börja rinna på mig. jag vill så gjärna få tro på det! jag hadde för många många årsedan en vän som var kristen. Men vi ha ringen kontakt i dag vet inte änns hennes efternamn! hur Gör jag? nu n'ämnde bara att det var att be med mina egna ord. men hur jag menar hur! sås vårt att förklara är det bara att be hur lä'nge vad ska jag säga åså! å sendå när jag bett vad gör man då? ingen i min familj är kristen dom kommer tycka jag är pucko. Men jag har alltid varit den som gått min egna vägar kankse därför man lyckas? för man vet vad man vill, vad vart mAn vill nå försöka nå sina mål? inte göra som alla anndra? Men min fråga är som skat så det är bara be men hur ber jag?! och sen efterbönen vad ska jag göra då?
    och en fråga till för några väckorsedan kom två för bi från jehovasvittne. och ville prata men jag kände ett obehag i de dom sa men dom sa att det är i princip samma sak kristna tro på. men det känndes inte bra. det kännes kontigt innom mig. jag känndemig så nere när dom försökte prata "över" mig. jag vet ju itne så mycket om Gud åså men dom minnsann viste typ allt det känndes som dom emnade att de dom trordde på avr det enda rätta men om jag förstått det rätt så är kristedommen och jehovas olikt? urskta om jag tar upp din tid med konstiga frågor. men jag sprängs om innom mig jag vill oxå bli en kristen.
    från det att jag avr nio år typ då min kompis jag hade då berättade om jesus Gud självklart på ett barns vis. så har det funnits en längtan att oxå få bli "guds barn"............ åhå jag längtar efter att få bli kristen... men jag vet inte hur jag ska göra. det är så frustrerande!!!!!!!!! men hoppas jag inte krånglar till det för mycket för dig kram E

    SvaraRadera
  5. Hej E! Jag såg din kommentar först nu, så jag ska svara! Är borta ikväll och imorgon på dagen, men ska försöka sätta mig och svara imorgon kväll. Ha det bäst!

    JO

    SvaraRadera
  6. Du behöver inte bli frustrerad :-) för det är verkligen inte svårt att bli kristen. Men sen är det inte alltid lätt att vara det, men det är en annan sak. Precis som jag skrev i förra inlägget så behöver du inte be några speciella ord eller fraser. Läs om vad jag skrev där. Det är inga trollformler. Bön är bara att tala med Gud. Så säg det du vill säga! Vill du bli Guds barn så säg det till honom! Din tro är lika personlig som din relation till en annan människa. Den är inte formstöpt efter formler.

    Men E, det jag känner är att du skulle behöva vända dig till någon i din närhet med. Jag menar, jag svarar GÄRNA på dina frågor, och du får ju som jag sagt tidigare gärna maila med om du vill vara mer personlig eller så. Men jag kan ju inte hjälpa dig konkret i livet. Man behöver någon att prata med, att kunna vända sig till och be med. Och du kommer att behöva en församling i din närhet att växa i och undervisas och få uppmuntran i. För ensam är INTE stark ska jag säga dig. Och när det är tufft behöver man stöd. Speciellt i början av ens tro.

    Nu vet ju inte jag vart du bor, eller ens vem du är. Men bor du i närheten av Uppsala kan du ju maila mig ett nummer om du vill träffas och prata. Du skulle också behöva få tag på en Bibel. Bibeln är ju Guds ord till oss, som hjälp, tröst, uppmuntran och undervisning. Även det kan du få av mig om du vill. Men där bestämmer du själv. Allt jag säger är att för att komma vidare behöver du en fysisk kontakt med någon som verkligen kan finnas där för dig.

    Och nej. Jehovasvittnen tror inte på samma saker som en kristen. Finns för många saker som skiljer de två åt för att man inte skulle behöva klassa Gud som schizofren om det skulle vara samma religion. Men likheter finns. Jehovasvittnen är ju en betydligt, betydligt yngre "religion" om man nu kan kalla det för det, än kristendom. Så den är väl influerad. Eller så har den fått influensan :-)

    Ha det bäst nu, var välsignad och fortsätt gärna höra av dig så mycke du vill!

    JO

    SvaraRadera