torsdag 21 december 2006

Beroende eller oberoende?

Ja det kan man ju fråga sig. Och det är precis vad jag gör också.

Jag låg i min säng [läses: på min madrass] för någon kväll sedan och kunde inte riktigt somna förens jag fått dessa tankar ordentligt tänkta. Det är ofta så för mig, jag tänker förfärligt mycke på kvällarna ibland.
Men jag ska inte tjata på länge. Måste bara på något sätt få ut dessa funderingar. Det jag tänkte på var egentligen bara något så banalt, men ändock livsnödvändigt som mat. Mat? Ja, mat. Mat och elektricitet. Förstår ni vart jag är på väg? Nej jag trodde inte det heller. Men jag tänkte faktiskt förklara detta närmare.
Det är alltså inga fantastiska [eller "djupa" om man nu föredrar det ordet] uppenbarelser jag kommer med. Mer frågor bara. Frågor och funderingar. Men för att komma till saken.
Det jag tänkte på var som rubriken antyder, beroende. Vårt beroende. Och beroenden, ja det finns det ju många av, men jag tänkte fokusera på två ganska så grundläggande. Har jag er fortfarande med mig? Antar det. Annars så skriver jag för sinnesfridens skull säger vi.
Men mat alltså. Mat. Mat för mig är typ ICA, Coop eller restaurang. Där finns mat. Men tänk då bort dessa, vart finns då mat? Okey nu tror jag inte att alla matvarubutiker och restauranger kommer att gå i konkurs till följd av plötsligt ointresse för föda. Men tänk på maten som finns på dessa ställen. Typ inte mycke mer än äggen, mejeriprodukter och viss del av köttet kommer ifrån vårt eget land. Speciellt inte vintertid.
Men i dagsläget så är vi tack vare import även väldigt bortskämda med att kunna ha, våra nordliga breddgrader till trots, ett väldigt brett utbud av matvaror, frukt och grönt att välja emellan. Men även av de svenska produkter som säljs i våra butiker så är det inte många som produceras just i den butik där vi handlars närområde. Alltså är vi väldigt beroende av transport för att få vår föda.
Så säg att transporterna inte skulle nå butikerna. Jag menar, det är inte helt omöjligt. De kommer med stora lastbilar. Lastbilar som går på bensin. Bensin som inte heller kommer ifrån Sverige direkt. Och okey Norge, ja visst. Men tillräcklig mängd för att priset på den inte skall stiga i höjden, och leveranserna fortfarande hinna ut av den utifall att det skulle bli vår enda tillgång? Inte troligt. Så vad skulle man göra den dagen man kommer till ICA för att handla och det bara finns Olssons närproducerade ägg och kanske något mer på hyllorna? Går hem till vårat trädgårdsland som vi inte har och gräver upp lite potatis?
Vad jag vill säga med detta, mer än att det till viss del är verkligen för många människor i vår värld, är väl bara det att vi är så otroligt beroende av att ”systemet” fungerar här uppe i vår karga nord. Vi är väldigt beroende och knappast vana med att behöva tänka överlevnadstänk. Inte direkt några survivors då med andra ord.
Samma sak är det med strömmen. Tänk veckor utan ström mitt i vintern. Ingen gas, inte många hus med öppna spisar. Hur skulle verkligheten se ut här då efter ett tag? Vi är verkligen inte vana med att behöva ta itu med dessa mer svårlösta problem. Inte vår generation i alla fall, födda någon gång under 70- eller 80-talet. Inte våra föräldrar heller. Vi är mer de som blir sura när Internet inte funkar, bussen är sen eller vårt schampo är slut på hyllan i affären.
Min farmor däremot och hennes generation som växte upp under andra världskriget och efterkrigstiden, de vet mer vad det handlar om. Och det är ofta efter att ha pratat med henne som dessa tankar väcks i mitt sinne. De fick lära sig livets knep för att överleva även med knappare medel. Inte ett fattigdomsideal, bara andra förutsättningar. Och jag tror att vi har en del att lära oss där. Liksom ifrån de som har växt upp i andra länder, länder som vi skulle bedöma som mer ”otrygga” än vårt eget. De kan också konsten att överleva på ett annat sätt än vad vi kan.
Men hur fjärran tycks inte dessa problem vara ifrån oss när vi står där på H&M’s eller MQ och klagar för oss själva över att den där tröjan som var så snygg inte fanns kvar i vår storlek? Vi har verkligen inga problem. Inte än. Min fråga är bara vad vi gör, den dagen vi kanske får.

JO (deep JO)

1 kommentar :